Emma Karolina S

Hej!

Jag ar tillbaka pa Süleyman och sitter val ganska exakt dar jag satt för 8 dagar sedan. Som jag sa ar det 'kvallen före bröllopet' firande och jag min fula ezel glömde kameran hemma! Ville ju visa er ju, aven om manga redan vet hur dessa tillstallningar ser ut... Men, en annan gang.

Jag har redan fatt 3 fragar fran 3 aftonklannings klada kvinnor med haret ordnat hos frisören utan att jag kunde svara pa nagon av dom. Hanvisade sa gott jag kunde till Mehmet, chefs servitör för baren och hoppas att det var ratt. Ni skulle egentligt fatt se skillnaderna mellan mig och dessa kvinnor som ska fira ikvall. Det ar klanningar silke, har och smink har dom knappast gjort sjalva - och jag da... Tja, jag har leggins (jeanstypen) en rosa singlet och det Cihan kallar för kurdskarfet. (Vill du jag ska se ut som en ryss eller som en kurd brukar jag svara pa det) Mitt har... Ja en hög hastsvans som jag vikt in under snodden sa det ar en slarvig knut, luggen fast at sidan med en svart harnal i mitt guldblonda har. Fint va? Men vet ni va? Jag trivs bast sahar! Jag gillar ınte att kla upp mig och latsas vara nagot jag inte ar.

Hr tittat lite i överbevakningskameran, och den blivande bruden dansar nu i mitten av de andra kvinnorna. Hon bar saklart en röd slöja som tacker hennes ansikte medans de andra bar en vit som ınte tacker deras ansikte. Förmodligen började dom danser med 'zillis' typ som sma symbaler man faster pa fingertopparna. Nu har de dock övergatt till musik som ar typisk för detta omradet.

Saklart, kommer aven fragan den har gangen 'nar det det er tur?' och svaret blir som vanligt 'sonra.' Trakigt menar dom och buffar Cihan pa axeln men vi bada vet att det kravs en hel del för att vi ska vara paret som ar i centrum en sadan kvall som denna... Men en dag sa.

Jag har sovit som en stock i natt, nastan för hart! Varlden var förandrad och om det inte var sandstorm, sa var det snö och slask. Allt hav var borta, och det liknade nastan en amerikansk 'end of the world' film. Tur som ar, om jag stracker pa halsen kan jag nastan se havet (eller ar det kanske bara för att jag vet att det ar dar?) sa jag andas, igen! 

Som ni ser fick jag en bra start pa morgonen, aven om det var sa simpelt som nagra fina ord om min blogg, men det varmer! Min lilla kompis (Mirage som han heter) sover sitt eftermiddags pass men sa snart han vaknar tankte jag lagga beslag pa honom... Hans mamma bryr sig inte sa mycket utan blir mest glad faktist, och Cihan letar val efter den dar kommande mamma potentialen (dock blir det inget sadant förran om mınst 5 ar!) sa han ler som tusan bara jag tar i ungen, men som sagt, vi gillar varandra!

Ikvall ar det 'kvallen före bröllopet' pa Süleyman. Cihan sa det pa turkiska men jag far inte till att skriva det ratt. jag följer förmodligen med, det har lugnat ner sig aningens dar nu sa jag tror jag ska klara mig undan drama och action. Haha, patal om drama och action. Jag och en kompis döpte Obaköy, ni vet stallet lite utanför Alanya dar jag och Cihan möttes, till Dramaland efter en vild sommar (för henne) dar. Nu ar Trabzon, eller Svarta havet Actionland och en normalfras pa msn ar nu oftast 'What's up in Actionland.' Nog om interna skamt, men ni fattar vad jag menar!

Jag tror arligt jag ska ta en chans att hoppa i duschen snart, far se om jag blir skallad eller om jag blir enisbit (det ar spannande varje gang!) Kan ju vara fint att man ar lite frasch o jag ska hoppa runt och vara nyfiken bland dom som ska gifta sig i morgon, eller? Har manga ganger tankt att det skulle vara kul att visa er dessa tillstallningar, klanningarna och alla barn som springer omkring men det kanns sa fel att smygfoto okanda manniskor och sedan satta ut dom pa bloggen... Kanske jag hinner fa nagra bilder av lokalen iaf! 

Och, en sak till. För 4 ar sedan  och 3 dagar ( ja, jag minnsdet exakt) sa jag hej da da till min allra basta van. Nar jag tanker pa det, nagot jag ınte gjort pa lange sa kommer manga av kanslorna tillbaka men jag vet att mitt beslut var ratt, och jag har aldrig riktigt tvivlat (förutom i svaga stunder da jag menade att jag skulle at en hast pa 500 kg i min sang och lata henne bo dar om det sa hade gjort henne frisj, ni fattar). Min mamma var en parla och utan henne den dagen vet jag ınte vad jag gjort, för det var om nagot det varsta jag varit med om. Nog om ledsamma saker som hande för lange sedan, men ni fattar. Man minns bara ibland...

Vad gör ni idag? Sandstormar? Snöstormar? Regn?

Har idag fatt en award och det av Sand mellan tarna, Hur kul som helst! tack!




Med denna följer 3 sma uppgifter;

Jag ska nämna tre saker/personer som ligger mig varmt om hjärtat.

Jag ska visa er en av mina favoritbilder.

Slutligen ska jag skicka awarden vidare till fem av mina favoritbloggare


De tre saker som ligger mig varmt om hjartat, ar kanske inte sa svart att lista ut om man kanner mig;

Cihan (saklart, han ligger nastan hett till :) )

Min systerdotter Filippa som snart ar 15 manader

Min fina farmor.



En av mina favoritbilder; ni har fatt sett sa mycket bilder fran just Kemer iar, bilder som jag verkligen tycker om sa jag tankte att lite variation ar trevligt :) Lat mig presentera Anemone, eller snarare hennes panna. Min allra basta van som varit borta i 4 ar nu. Hon bar mitt hjarta i sin panna och utan henne (ja faktist) vet jag inte vad jag skulle gjort. Alskade van, hoppas allt ar bra i Nangijala. ♥

Laura - papatya.blogg.se

Om hon ar i Finland eller Turkiet spelar ingen roll, hennes blogg ar en av dom basta!

Sofie - vikingkiz.blogg.se
Den 'första' svenska tjejen har i Trabzon! Alltid kul med nagon som vet och förstar och faktist kan hjalpa till ibland!

Sofiya - sofiyaa.blogg.se
jag skrattar som tusan nar jag lser hennes blogg, bade fran Alanya och Stockholm. Hon tar ingen skit och later folk veta det!

Sand mellan tarna - sandmellantarna.com
Först ar henne bloggnamn ordentligt harligt, sedan ar det sa skönt att kunna lasa om en riktig vardag i Alanya. med tvattkorgar, dammrattor och skolor. Jag hade svart att tro att det fanns ar men nu tvakar jag ınte en sekund!

Filippa - filippags.blogspot.com
Har ar hon! Min fina systerdotter som ar dunderfin! Min syster ar det som bloggar saklart, oftast via sin telefon och med fa ord, men det ar faktist enav det viktigaste bloggarna jag följer. :)

Jag kan omöjligt satta dom i nagon följd utan alla ar pa samma plats men det blev lite klumpigt pa en rad liskom ;=



Anu en gang, jag blev sa glad över denna och motiveringen! Tack för uppskattningen, det betyder sa mycket!

Regnet viner dar ute tillsammans med vinden. Jag brakar med internet (för jag vet inte vad annat jag ska göra) och nu efter en timme (!) kommer jag in pa bloggen. Det finns nog en anledning. Jag ar sa ackligt rastlös av tankar och dom maste ut, ut ut. Men det ar sa mycket enklare nar mina ögon bara möter ord och inte andra ögon sa istallet för att faktist prata, valjer jag att skriva det har...

Det galler faktist inte en hembiljett nu. Nej utan den dar javla skrammande framtiden. Jag pissar i byxorna nar jag tanker pa den och magen vander sig. Vad vill jag? Var vill jag? Kan inte alla andra bara sluta upp och tycka om vad jag borde göra? 

Kaftsmallen fran imorse blev en stor jakla grej, tror ni inte att idioten ifraga aven skrivit till Cihan och lagt till en massa skit? För att sedan fanga honom pa facebook chatten och komma med massa tomma hot anklagelser? (jag blir sa trött, och ledsen faktist) Denna gamla bekanta, ar egentlig nte en av mina favoriter. Under början av mitt och Cihans förhallande gjorde han allt, allt för att sabotera och baktalade oss bada tva, kallade mig hora, sa att jag haft ex antal partners under sommaren (jag hade endast haft Cihan, och det langt efter att vi traffades!) plus, plus plus.

Jag trodde snubben andrat sig, vaxt och mognat. Men nej, inte alls. Inte ett dugg har skett och han ar samma skit som förut. Nu brukar inte jag prata sahar i bloggen men jag blir sa less, och sa uppgiven och sa... radd för manniskor. Fattar ni? 

Jag vill bara be alla  dra dit pepparn vaxer. Ibland tror jag att ag egentlig bara borde vara ensam och skita i allt. Samtidigt tanker jag pa att sadana har manniskor inte far veta hur jag kanner och att dom verkligen bara stampar pa mig och lyckas med vad dom vill! 

Nej, jag tror jag gar och dör, eller nagot. Det varsta ar att gamla vanor, fran en mindre bra tid liksom pockar pa insidan. Försöker tranga sig in men jag vet att det inte hjalper. Jag vet att det slutar med att jag spyr och sover daligt och mar, annu samre. 

Jag ber inte om medlidande. Inte heller om uppmarksamhet. Men jag kan bara inte prata ibland, och det maste ut. 

---

 

Fick veta att det varit problem och felmeddelande i bloggen nu. Har provat att fixa det, men om det ınte vill komma fram pa bloglovin, sa kan ni helt enkelt bara skriva in imin adress i adressfaltet sa borde ni se mina fina (skit) inlagg.

Kram

Vi har i nagra veckor hackat oss in pa ett öppet internet men nu, ar vi faktist lagliga. Mitt emot finns ett internat för tjejer som laser till sjuksköterka/lakare ch för 10 ytl i manaden far Cihan anvanda sig av deras internet. Jattebra, billigt, enkelt! Om det kunde funka... Det gar sa trögt att ingenting fungerar och det om nagot gör mig galen. Inte ens google vill komma upp utan allt blir 'hata' alltsa fel. Med andra ord ar ja tillbaka pa det öppna internetet, jag orkar inte sitta och vanta pa att kanske komma dit jag vill, nar jag jag val vill det! Sa har sitter jag, med datorn travad pa e dunge böcker, i en konstig vinkel, men sa funkar det!

Tja, jag har lekt med bebis hela dagen. han börjar digga mitt ljusa har och konstiga sprak men jag ar saker pa att han förstar! Iaf lite :) Vi har idag sjungit och hans mamma och mostr har ıntressant lyssnat och skrattat. Men hej, the baby loves me!

Igar kom C hem med dessa, jag vet inte hur smart det ar att ata det 3 pa natten men det gjorde vi. Lite ont i magen efterat ja, aven om vi bara at en halv och det tillsammans! Det fina med turkiska sötsaker ar att lite racker. Man behöver liksom ınte trycka i sig hela kvallen (natten)...

Ibland bara söljer den över en. och imorse var en sadan gang, eller i morse och i morse... nar jag egentlig steg upp lite efter mitt pa dagen. Jag gjorde det enklaste och stangde av, faktist. Kande ınte att det fanns nagon anledning för en diskussion. 

Man tror att nagon har ens rygg men det verkar inte vara sa. Naja, detta gav mig val bara lite mer olja i skinnet och till nasta gang rinner det val lattare av mig.

Det blaser som tusan, dörrar har slamrat och fönstret till och med ristat! Nu regnar det och det betyder att vi har ett typiskt vader för just svarta havet. Cihans aldsta syster, hon som ar gravid och har varit har ett tag da hon matt ganska daligt och knappt atiti, har sin man pa besök. En trevlig prick som pratar lite engelska och garna tar tillfallet i akt att öva pa just det nar han traffar mig. Han ar förövrigt helt lyrisk över att han skall bli pappa, vilket jag förstar.

Nej, jag vet inte riktigt vad som sker idag. Det pratas om att baren ska vara stangd i helgen pa grund av förra helgens handelser men inget ar sakert annu, vi far helt enkelt vanta och se.

GODMORGON! Ar ni i chock? Det ar jag, för nomalt snusar jag som bast den har tiden, iaf na jag ar har da detta ar normal morgon i Norge... Inte tro jag kommer stiga upp bara, nej förmodligen somnar jag snart om igen.

Upptackten den har morgonen var mindre tevlig dock - inget vatten. Ibland stanger dom av vattnet har, utan att jag egentlig vet varför. Ratt dumt, men det finns ınte sa mycket att göra at det. Normalt sker det pa söndagar mellan ca 15 - 18 men nu har det varit av sedan sent igar kvall. I guess Turkey is Turkey...

Fick en aningens kaftsmall nu pa morgonen ocksa. Under vara korta timmar  i Alanya för ca en manad sedan traffade vi pa en gammal bekant och hans nya flickvan. Hon la till mig pa facebook och vi pratade lite för nagon vecka sedan. Nu hade det kommit ett mejl fran honom som sa att jag ınte behövde fraga sa mycket. Eeeh? Vad hade jag fragat? Hur mar du? Hur gar det? Aker du till alanya eller trabzon til vintern? Nej, men da kanske ınte hon skulla fragat samma saker?

Paranoida idiot sager jag bara. Blockerade bada och bad en ironisk ursakt for trying to be nice. Men jag vet inte, om man vidare sander den lilla konversationen vi hade till sin pojkvan, ja da sager val det nagot om tjejen med...

Ett mejl klirrade i inboxen pa facebook för ett tag sedan. En amerikan som pastod sig kanna mig och med detta meddelnade skickade han aven nagra lanker dar det fanns bilder av honom, nagot jag ınte öppnade, men kunde se miniatyrer av.Nar jag sa att jag ınte hade den mınsta aning om vem han var blev amerikanen förbannad. Man skulle tydligen ınte vara 'cocky' med honom för det var hans land som styrde varlden. Eeeh? Jaha. JO, han kande mig hade traffat mig i Sverige förra sommaren. Sorry dude, men da var det nagon annan. Helt plötsligt var jag en biatch. 

Hahaha, det var ett ordentligt gott skratt! Finns sadana manniskor pa riktigt, eller blev jag utsatt för ett skamt? Skrattar gör jag iaf...

Tja, idag ar inte nasan like bla som igar - ınte heller ar den sa har stor utan det ar bara kamerans vinkel eller jag som tar fel typ hela tiden... Tippen ar en aning mörkare idag och det syns ınte riktigt pa bilden men... jaja.

Imorse höll jag, seriöst pa att dö. Ja, det ar sant. Jag bestamde mig namligen för att aka, och faktist  sa bestamde jag mig för en biljett som gjorde att jag skulle masta aka mot İzmir redan i morgon. Kanske ni förstar vad jag menar nu med det förra inlagget. Sagt och gjort, jag gjorde en reservation och nar jag skulle trycka fram priset... sa skulle jag betala över 200 eruo an vad priset var fran början. Eeeh? What? Okej att det kommer till en del skatter och avsgifter men 200 euro?

Med andra ord betalade jag den inte. Da kan jag lika garna boka med THY och veta vad jag far, istallet för det dar. det ingick ingen mat, knappt bagage sa det skulle jag mastat betala extra för och vet ni vad? Jag bara stangde ner sidan och hamtade mig mat (pptatismos med typ kara lahana och vitlök), da jag saklart av ren stress bott pa do innan.

Undrar vad Cihan sager nar han kommer fran jobbet dock... om han skrattar eller grater?

Jag tanker ınte. Orkar inte saga vad som sker idag. Med dessa rader borde ni kanske första att det ar en kamp mellan hjarta och hjarna och att jag inte alls vet vad jag vill. Jag vet inte vad jag vill göra. Jag vet vad jag borde göra men hur? Hur gör jag det har?

Barnskrik och trafik distraherar lite. Men nej, jag vet inte om det har ar ratt. jag vet inte om det ar fel. Fuck everything.




Emre Aydın - Son Defa
Yükleyen forumdolu. - Yüksek çözünürlüklü video keyfini yaşayın!

För det stammer sa skrammande bra;

''Vattenmannen är ofta ganska kluvna när det kommer till kärleksrelationer. Dels har de ett starkt behov av närhet samtidigt som de har en djupt rotad rädsla för att binda sig och också ett visst behov av att vara ensam. De kan därför vara tämligen svala i en relation till dess att de verkligen går in i en djupare relation där de kan kombinera sin självständighet med ett engagemang i någon annan, då är det oftast mycket trogna och pålitliga. .''

Tarkan - Sen Çoktan GitmiÅ�sin (Yeni Å�arkı)
Yükleyen xHitx. - Video klipler, sanatçı röportajları, konserler ve çok daha fazlası.


Jag och Tarkan sager godnatt (ınte för att jag ska sova) medans Cihan borde vara pavag hem fran jobbet. Jag kan inte annat an att tycka om denna skiva!

Jo, faktist ar jag svensk ibland. Som nu nar magen kranglar da vill jag egentlig bara ata en sak; lite grövre bröd med vitost (kasar har i turkiet) samt halsofil, som jag byter ut mot Kefir har. Och faktist, sa har det lugnat ner sig. 

Om det var kefiren, brödet eller bara det faktum att det var öve vet jag inte. Men gott var det. Behöver jag saga vad jag ater till frukost imorgon?

Surfade runt pa Aftonbladet och hamnde mitt i en fraga som faktist, berörde av nagon anledning. 'Ligglös' skrev sahar;Finns det några hälsorisker med att leva utan fysisk närhet? Jag undrar därför att jag trots otaliga försök aldrig lyckas få någon i säng. Ingen som tar på mig, ingen som rör vid mig. Det är snart 2½ år sen någon tog i mig "på riktigt" och ibland går jag till frisören enbart för att få känna någon ta på mig. Människan är ju ett socialt djur och jag undrar om detta verkligen kan vara hälsosamt.

Det later sa simpelt, att personen i fraga ınte fatt nagon i sang men det ar ju ınte problemet, probelmet ar just att fysisk narhet och beröring ar viktigare an man tror. Jag tror alla vi som har distansförhallande förstar, nar jag ar i Norge/Sverige saknar jag en speciell sak nar jag ska sova, och hall i er nu - Cihans fötter. Fötter ar absolut ıngen favorit kroppsdel men vi da vi sover ar det just fötter som haller oss samman. För att se om de andra fortfarande ar kvar och om jag till exempel försvinner för langt bort drar han mig in, med just ötter samt armarna. Konstigt kanske, men det ar bara sa det ar. 

Det som betyder mest, ar val trots allt de sma sakerna? Den dar pussen pa kinden, klappen pa axeln eller bara fingarna som stjal min nasa. Fysisk narhet, och da menar jag just dom sma, minsta sakerna ar sa sjukt viktigt men nar man har det sa tanker man ınte pa det. Det ar som att köpa mjölk, dricka mjölk, ta ut soporna eller dammsuga. Personligen kan jag bara inte ta det sa. Jag har sagt det tidigare, men vad ar anledningen till att jag tillater mig att nastan bo isangen vissa dagar? Eller vila hakan pa hans axel sa fort chansen kommer? 

Och han likadant, min hand i sin, 'give me your nose' och pekade pa sin axel nar mın haka ınte ar dar. Det later kanske fanigt, tonarsaktigt men vi behöver det. Vi behöver det sa otroligt mycket.

Hon som svarade pa fragan, menade samma sak. Att vi behöver det. Aven om det bara ar en axelmassage av en frammande manniska eller som ovan skrivet ett frisör besök sa behöver man just den dar beröringen.

Sedan det ar sa inne med vampyrer tankte jag testa grejen i Kemer...

Faktist, har dagen varit helt ok. Traffade Tuğba och Özge pa Süleyman och knaprade lite kexs (som rumlar i magen som fan) och Özge kramade om mig flera ganger med tanke pa lördagens handelser.Jag har kant att det har pratats sa latt om just lördagen och nastan blivit arg nar dom skojat om det som hande, men idag kunde faktist jag ocksa göra det. Da det ar chef fritt samlades nastan alla ınne pa kontoret, vi snackade om det som hant och sa kommer en bartendern, vars engelska ar sa dalig att den ar bra med en kommentear som ar gammal men funkar.

'Emmaaaaaa.... you afraaaay? Ben veryy verry afraaaayyy. Poff Poff.'

Jag kunde ınte annat an att skratta, vad ska ma annars göra? Senast jag var har blev det en liten visit tll polisen pa gund av en full snubbe som tyckte det var kul att sla folk med stolar och hur jakla kul ar det att sitta hos polisen klockan 5 pa morgonen? Det var just da som bartendern upprepade just dessa ord. Jag kunde inte annat an att skratta, han gjorde ju precis ratt! 

Att tillagga var ju att nar just denna killen blev förhörd av polisen den natten sa laste han tidningen samtidigt, fotograferade och jonglerade med en vatten flaska. Let's face it, LAZ ar inte normala.

Jag och Özge i maj

Idag ser ut som igar, vanner. Med abdra ord funkar lite och jag springer pa toa och magen blir platt (are). I just love it. Sitter och försöker banda ut ting med problemlösning ala samhallsprogrammet men det gar ınte sa bra. 

Ar mindre positiv sa jag ska halla tyst. Ni ska inte behöva lasa mina ettriga tankar och klagomal.

Ha en fin dag!

Jag har allsta haft i mig resten av glassen. Tycker jag var varrd det bara för att liksom. Jag har aven hunnit ha chokladglass pa mitt vita singlet, vilket gjorde att jag fick halvt panik, vrakte en halv flaska (okej, ınte en halv men ni fattar) över magen da jag ınte orkade ta av mig singleten och nu... ar flacken borta och glassen slut.

Dessutom tycker jag Ciihan kan komma hem fran jobbet ASAP för jag har trakigt och alla har gatt och lagt sig. Jag ar med andra ord pa topp nu. Glassen ar dock fortfarand slut... Okej, jag skulle kunna smyga ner till marketen och köpa mer men da vacker jag förmodligen nagon. Och hur smart ar det?



Bitti!-------------------------->