i'm into you
Jag sa det. Lugnt och stilla förklarade jag att som det är nu fungear det inte, det gör blir bara tvärtom. Jag vet dock inte hur länge det kommer att hålla eller om det ens funkade men jagsa det, och det är mycket för att vara mig.
Jag har funderat mycket på Alanya nu på den senaste tiden, vilket inte är så konstigt. Jag fick en snilleblixt att jag kanske skulle kontakta någon av Realestate firmorna och höra om dom kankse söker folk, och var man i så fall ska söka. Jag menar, min engelska är mycket bra, skriftligt, talmässigt samt förståelse, hade jga kunnat danska hade det väl varit än om bättre (kan man säga så?) men skit samma. Pratar dom långsat så förstår jag ju lite! Ska väl iaf kolla upp det, det finns ju aboslut ingen skada med det.
Efter helgen ska jag se om jag kan få tag i min moster. Jag ska nusa hund och gå igenom matten med henne vid någon tidpunkt vilket nog ska bli bra. Det faktum att jag faktist har örstått så mycket mer än jag gjort förut ar fruktansvärt skönt, och jag är stolt över mig själv. Dock så har jag varit arg, och stressad, och sönderdunkad när jag med våld försökt förstå (kanske inte riktigt, men mina händer har krampat).
När jag kommer till mamma senare ska jag lyssna på musik, den musik som spelades i telefonen igår kväll. "This for my Flafi" och den låt vi alltid sjöng till nådde mig. Och nu blir jag sådär muk igen. Men jag ler och kan inte låta bli att spela upp delar av samtalet igen. Särskilt något av det sista som sas. (Och det är nog inte vad ni tror)
Jag har funderat mycket på Alanya nu på den senaste tiden, vilket inte är så konstigt. Jag fick en snilleblixt att jag kanske skulle kontakta någon av Realestate firmorna och höra om dom kankse söker folk, och var man i så fall ska söka. Jag menar, min engelska är mycket bra, skriftligt, talmässigt samt förståelse, hade jga kunnat danska hade det väl varit än om bättre (kan man säga så?) men skit samma. Pratar dom långsat så förstår jag ju lite! Ska väl iaf kolla upp det, det finns ju aboslut ingen skada med det.
Efter helgen ska jag se om jag kan få tag i min moster. Jag ska nusa hund och gå igenom matten med henne vid någon tidpunkt vilket nog ska bli bra. Det faktum att jag faktist har örstått så mycket mer än jag gjort förut ar fruktansvärt skönt, och jag är stolt över mig själv. Dock så har jag varit arg, och stressad, och sönderdunkad när jag med våld försökt förstå (kanske inte riktigt, men mina händer har krampat).
När jag kommer till mamma senare ska jag lyssna på musik, den musik som spelades i telefonen igår kväll. "This for my Flafi" och den låt vi alltid sjöng till nådde mig. Och nu blir jag sådär muk igen. Men jag ler och kan inte låta bli att spela upp delar av samtalet igen. Särskilt något av det sista som sas. (Och det är nog inte vad ni tror)
Kommentarer
Trackback
