You found me
Jag vet, jag verkar vara en av dom dar som massproducerar men det kliar i mina fingrar, jag har pa ngt vis upptackt hur kul det ar att skriva igen. So, excuse me. Close this page if You think I'm pathetic.
Jag kom bara att tanka pa en sak, eller egentligen sa kom jag val att tanka pa det redan igar nar jag babblade om absolut ingenting och allt pa samma gang bara för att Cihan bad mig vara tyst men inte kunde halla sig för skratt pa samma gang.
Jag hotade med att sno batterisladden till hans dator av en anledning och sa att det fanns risk att jag kunde glömma var jag lagt den och att han absolut inte skulle kunna hitta den da han sa att han skulle ge igen. Jag skrattade, kunde inte lata bli med tanken pa hur det gick senast han skulle ge igen. Ni vet den kvallen da jag slangde en halv vattenflaska rakt pa hans bröst nar vi satt utanför Summernight (han kittlade mig eller ngt) och nar vi efter detta kom pa att vi var hungriga skulle ta oss till min och Erikas lagenhet för att laga mat sa planerade han hamd.
En hamnd som var, kanske lite för vek eller snall. Han sager sjalv att han angrade sig i sista stund. Iaf, efter maten sa bar han in mig i duschen dar vattnet sprutade varmt och mysigt för att se till att jag ocksa blev blöt. Men, (vi kommer till det moment dar han sager sig ha andrat sig) pa ngt satt hamnde han under stralen i fler sekunder an jag. Jag vet vad jag tankte dar i det ögonblicket, dock sa insag jag var det var och tryckte undan det direkt. Ja, jag var blöt men det var aven han - precis som min kara van sagt. Jag kan inte lata bli att le.
Pa ett vis, eller pa manga vis ar det ratt sjukt att jag ar dar jag ar. Efter alla pratstunder och de stunder da det inte alls sas nagot alls. Och bara det faktum att det hande mig. Jag som aldrig skulle stanna för nagon, inte heller aka tillbaka bara för en person. Men, det var val precis vad jag gjorde. Och jag skulle göra om det, gang pa gang.
Ibland far jag en speciell blick, oftast efter jag fragat om han ar en snigel efter att han duschat. ''Du lat ju mig vanta i över en manad, fick mig att hanga efter dig som en hund. Nog kan du vanta pa att jag blir klar i duschen.'' Eeeh... klammer jag fram. ''Men om jag inte latit dig vanta skulle vi kanske inte vara dar vi ar nu?'' Da ler han. ''Sant, Kizim, sant''.
Jag kom bara att tanka pa en sak, eller egentligen sa kom jag val att tanka pa det redan igar nar jag babblade om absolut ingenting och allt pa samma gang bara för att Cihan bad mig vara tyst men inte kunde halla sig för skratt pa samma gang.
Jag hotade med att sno batterisladden till hans dator av en anledning och sa att det fanns risk att jag kunde glömma var jag lagt den och att han absolut inte skulle kunna hitta den da han sa att han skulle ge igen. Jag skrattade, kunde inte lata bli med tanken pa hur det gick senast han skulle ge igen. Ni vet den kvallen da jag slangde en halv vattenflaska rakt pa hans bröst nar vi satt utanför Summernight (han kittlade mig eller ngt) och nar vi efter detta kom pa att vi var hungriga skulle ta oss till min och Erikas lagenhet för att laga mat sa planerade han hamd.
En hamnd som var, kanske lite för vek eller snall. Han sager sjalv att han angrade sig i sista stund. Iaf, efter maten sa bar han in mig i duschen dar vattnet sprutade varmt och mysigt för att se till att jag ocksa blev blöt. Men, (vi kommer till det moment dar han sager sig ha andrat sig) pa ngt satt hamnde han under stralen i fler sekunder an jag. Jag vet vad jag tankte dar i det ögonblicket, dock sa insag jag var det var och tryckte undan det direkt. Ja, jag var blöt men det var aven han - precis som min kara van sagt. Jag kan inte lata bli att le.
Pa ett vis, eller pa manga vis ar det ratt sjukt att jag ar dar jag ar. Efter alla pratstunder och de stunder da det inte alls sas nagot alls. Och bara det faktum att det hande mig. Jag som aldrig skulle stanna för nagon, inte heller aka tillbaka bara för en person. Men, det var val precis vad jag gjorde. Och jag skulle göra om det, gang pa gang.
Ibland far jag en speciell blick, oftast efter jag fragat om han ar en snigel efter att han duschat. ''Du lat ju mig vanta i över en manad, fick mig att hanga efter dig som en hund. Nog kan du vanta pa att jag blir klar i duschen.'' Eeeh... klammer jag fram. ''Men om jag inte latit dig vanta skulle vi kanske inte vara dar vi ar nu?'' Da ler han. ''Sant, Kizim, sant''.
Kommentarer
Postat av: Emelie
Sugen på en ny design? Det enda du behöver göra är att kommentera det här inlägget: http://esw.blogg.se/1208806518_vrdesign.html
Trackback
