Emma Karolina S

Igår fick jag ett underligt samtal. Jag trodde det var Cihan men det var det inte. Personen i andra änden verkade på något vis känna mig, och tilltalade mig som om vi hadde pratat tidigare. Med en röst som var pipig och lät påverkade av något tyckte denne att jag skulle skicka sms till honom, där jag berättade hur jag mådde, med mera. Jag la på för att sedan igonerar ett antal samtal till i ca 45 minuter.

Jag hatar när jag inte vet vem jag pratar med, jag ogillar att folk jag inte känner till har mitt nummer. Och när dom dessutom tilltalar mig som om de känne rmig blir det äckligt. Att jag dessutom inte fick tag på Cihan gjorde inte saken bättre.

Idag är dag 11 av 13, vilket betyder att min nära 14 långa dagars vecka snart är över. Det ska bli skönt och kanske kan jag slappna av lite när jag får vara ledig och slippa tänka i butiksbiträdebanor. Men, det ger iaf pengar, och det är bra. Förhoppningvis blir blir jag positivt överraskad när jag få mina lönebesked.

Jag väntar på att Cihan ska ringa upp nu, han skulle kolla upp numret och "fuck them" som han så fint uttryckte det. Okej sa jag, let me know what happens. Igår började jag allvarligt fundera på att byta nummer, vilket inte hänt tidigare. Jag är less på dolda nummer hit som ringer signaler, och dom som tycker sig känna en. Ja, kanske skulle det vara en bra idé trots allt. Jag ska fundera lite till på det. Dock är mitt nummer så bra och fint.