Emma Karolina S

För första gången på länge smakade mat faktist bra. Jag åt mig lagomt mätt men nu känner jagmig bara lätt iallamående och äcklig. Samt att jag fryser och är lätt stött efter en ström av kommentarer. Okej, kanske var det inte så mycjet som det låter men när bägaren aldrig töms så behövs inte alt för mycket. Jag känner inte ens för rabarerpajen som stod i ugnen under middagen och vanligtvis är det ngt av det bästa med sommaren. What to do?

Nu v'ntar jag på att lenita ska bli klar för en promenad, och jag hoppas på en lång sådan, lite personmiljöbyte och nadra saker att prata om, samt en promenad tillsammans med någon i stället för ensam.

Och, för 30008 gången. Jag saknar Cihan. Och jag gör det mycket. Så mycket att jag unviker att titta på bilder där vi är tillsammans eller där han är med. Jag saknar hans familj och samhörighetenoch jag önskar jag kunde säga det jag ville ha sagt när vi satt i gräset utanför SF. Lite sent är det nu och jag tänker hålla tyst för att försöka att göra skadan mindre.

Nu ska jag ladda hem lite musik, fundera över mitt telefonval och the rest, well that you know. Aouw Aouw.