Jordgubbenäsa.
Ibland kan jag vara lite hysterisk, och i behov av kontroll. När jag inte kan kontrollera något blir det lite jobbigt. Nu menar jag inte att jag vill ha skallhalsband på alla och bestämma över deras liv, nej utan jag gillar bara att veta vad som händer, jag gillar att ha en plan för en tid framåt. Det finns en plans, men just nu är den utöver min kontroll, så jag balanserar lite som en elefant på en tråd. Intalar mig själv att inte bli allt för hyserisk och rör på mig istället för att sitta still. Men vad är dom dom säger, man ska utsätta sig för sådant som skrämmer en?
Igår tog jag en rask promenad rakt in i skogen, vilket var mycket skönt. Det ska nu göras varje kväll lite innan jag går och lägger mig. Jag vet med mig att den vanan kommer få mig att slappna av en del, och just nu försöker jag skaffa lite vanor. Jag hade ju vanor där nere, saker jag gjorde och så, men det är svårt att göra här då det inte är samma personer, platser och ja... ni vet.
Jag fick det faktist bekräftat endag, när jag pratade men person jag inte träffat på länge, att det faktist är en aningen svårt att bara glida tillbaka i ett Sverigeliv. Det är normalt att må konstigt och känna sig vilsen på ett ställe där man bott en lång tid när man varit borta ett tag. Kanske inte för att platsen i sig förändrats, mer för att man själv gjort det.
Ibland är det då lättast att vara ensam, för jag är lite rädd att hurjag vrider och vänder på saker och mitt behov att få berätta om vissa saker, småsaker som kanske inte har någon stor betydelse ska tråka ut folk. Jag vet själv att jag skulle lyssnat, och jag vet att folk lyssnar men det är som det är med mig, det har alltid varit så.
Jag har märkt en skillnad på mig nu och förut. Förut kunde jag nöja mig med en signal, jag behövde inte ens ett sms för att jag skulle kunna se det som något gott. Jag intalade mig själv att det var en tanke från denna någon. Men nu, med Cihan är det annorlunda. Kanske därför att vi alltid varit så nära varandra när vi varit tillsammans, vi har alltid bott tillsammans och så. Nu är det inte nog med en signal, eller ett sms. jag vill ha mer, jag vill inte ha teknik och skit emellan. Jag vill kunna lukta och känna. Jag vill kunna höra. Jag har svårt att hantera distans.
