10 years...
Jag ınsag just hur lang tid 10 ar ar. 10 ar ar just nu de antal ar vi haft TVn nere i vardagsrummet, samt hur lange sedan det var sedan jag gick i klass 4 och trangdes i dom smala korridorerna. För snart 10 ar sedan packades halva huset ıhop och aven jag. Allt började bli dubbelt, dubbla sangar, dubbla bankomartkort, dubbla laddare till telefonen.
Jag blir inte langre ledsen över det, men det gar mig inte heller omarkt förbi. Ibland förvanas jag över att jag forfarande lever för jag tankte aldrıg att det skulle komma en tid nar det gatt 10 ar. Och om 10 till? Det vill jag inte ens tanka pa...
Nämen vadå, jag brukar själv sova till fem på eftermiddagen ibland... :P
Men jag VAKNAR om någon skakar om mig, säger mitt namn eller klockan/telefonen ringer eller en bomb exploderar, det gör inte Ahmet... :)
Aha, Gazipasa. :) Dit har jag också varit några gånger, väldigt fint där, men själva stranden var ganska öde då jag var dit i alla fall. :) Jag och Ahmet lånade också hans systers bil en gång och körde mot Gazipasa-hållet och ännu längre mot Anamur, och så såg vi en jättesöt liten väg som vi svängde in på. Den ledde oss till ett jättefint ställe som låg vid havet, där det fanns någon sorts gammal fästning. Det var inga människor där förutom någon familj som hade picknick på fästningen, och det var så vackert, det var nog en av de bästa dagarna i mitt liv! :) Minnen.
