Emma Karolina S

Jag är hos Åsa ikväll med. Hon är inte hemma men hennes vän Ellenor är här med sina små brudar så Kalle är glad. Jag försöker sysselsätta mig så att tankarna inte tar överhand och tar kål på mig. Lena har rätt, jag lär hamna på psyket om det fortsätter såhär. Fan i jävla helvete. Hur förändrar jag världen? Vad händer nu?

Ja, hela mitt hjärta värker och jag villl göra något men det är omöjligt. Det finns inget jag kan göra utan jag måste invänta en annans handling. Det gör bara så ont. Så förbannant ont.

Idag har jag på mig klockan Cihan såg till att jag köpte i Alanya. Den är otroligt snygg, men batteriet är dött. Inte för att gör mig något då jag inte kan läsa av tiden på den (Den är fyrkantig och bara en massa streck och jag kan knappt läsa en klocka som inte är digital.) Fast, på ett sätt ångrar jag att jag inte lämnde den åt Cihan. Han använder klocka om han har klocka, jag är ganska dåligt på det. Dessutom tror jag att han gillar den mer än mig... Post finns ju alltid. Fast, den är jäkligt snygg (Vit bakgrund med Fatih Sultan Mehmets signatur bakom klockverket).


Huh. Hur jag än försöker så finns känslan fortfarande kvar, en känsla av tomhet i hela kroppen som att hela systemet bara är ett skal. Samtidigt är jag så full av något som måste ut men det finns inget där.

Om detta löser sig kan jag tänka mig att tro mer på en högre makt, kanske till och med Gud. (Hör du det? Är inte det ett rätt bra erbjudande?)

You are my sunshine - Domino Dancing