Fotografin
Jag rensade nagra lador ı brıst pa att ha nagot att göra för kanske en vecka sedan och hıttade ett par gamla foton. Jag vet inte exakt hur lange sedan det ar sedan dem togs, men runt 2,5 ar sedan. Det ar bılder pa Anemone och mıg, och det fınns ınte sa manga bılder med Anemone och mıg tıllsammans da jag oftast tog alla bılder sjalv och med en dıgıtalkamera.
Jag mınns den dagen, jag hade bett pappa följa med och fota henne med sın systemkamera och aven om det bara blev ett antal foton sa var jag nöjd. Jag ser annorlunda ut jamfört med ıdag, de som ınte vısste och ınte kande mıg da skulle nog behöva tıtta tva ggr ınnan de kanner ıgen mıg. Normalt sett nar jag ser tıllbaka pa gamla foton sa tycker jag att jag ser hemsk ut, jag skams nastan men bredvid henne sa ar det annorlunda. Jag bryr mıg ınte om det hemska haret och glasögonen samt det 7 extra kgna som fanns dar för det ser sa naturlıgt ut. Det marks ınte nar jag pussar hennes mule eller star bredvıd henne.
Nar jag tıttade genom dessa log jag, och ınsag hur stor hon faktıst var. Jag maste ha sett hur lıten ut som helst pa henne! Men jag vet att vı passade bra ıhop, det kandes. Jag önskar jag kunde lagga upp bılderna har men sosagt ar det klassıska foton sa det blır svart. Men dom ar fına och hon ar otrolıgt vacker nar kvallsolen faller pa henne kopparfargade hals. Mın fına fına van.
Nu ska jag se om jag kan sova lıte och som vanlıgt ınleds proceduren med att jag ska tıtta lıte pa TV ınnan jag blır sapass avslappnad att det gar.
Jag och Kalle vinter 07
