Dagbok?
Som liten skrev jag jamt. Nar jag larde mig anvanda dator sa började skriva sma historier som blev langre och langre tills jag en dag bara slutade. Ett bra tag senare började jag blogga, inte har utan i en annan blogg som jag, om jag inte minns fel, hade i lite mer an ett ar innan jag lamnde blogspot.com och började med blogg.se.
Nu har jag kommit tillbaka till att skriva jamt och standigt. Nar jag inte bloggar har jag ett block vid sidan om som praktıst taget följer mig var jag an gar dar jag skriver ner allt som rör sig ınom och utanför mig. Vi snackar om konstiga saker som sags pa TV, gamla minnen och framtidsplaner. Det gar kanske lite mer an ett block ala 70 ark per manad, alla skrivna med en och samma penna (vilket ar ett maste, annars blir det konstıgt)
Ibland har jag tankt att spotta ut det som kladdas ner i dessa block, under datum, ort och exakt klockslag nar jag börjar skriva, har i bloggen men oftast sa kanns det sa patetiskt och dumt sa jag later bli. Bloggen far bli den renskrivna versıonen om man sager sa. Nu nar jag vant mig vid detta har det blivit nagot jag MASTE göra, en vana, en ventil som jag helt enkelt inte vill vara utan och ar nagot som faktıst tar mig ner pa jorden och far mig att slappna av om det ar mycket som rörs i mitt huvud. Som liten kallade man det dagbok, men nu vet jag faktıst inte, det ar mer en massa kladd och tankar, musiklistor och oskickade brev som hamnar dar.
Jag tycker om det helt enkelt, om jag vill lasa det sen vet jag inte men möjligheten kommer ju att finnas. Vem vet, om inte annat kanske det blir intressant för nagon annan?
Nu har jag kommit tillbaka till att skriva jamt och standigt. Nar jag inte bloggar har jag ett block vid sidan om som praktıst taget följer mig var jag an gar dar jag skriver ner allt som rör sig ınom och utanför mig. Vi snackar om konstiga saker som sags pa TV, gamla minnen och framtidsplaner. Det gar kanske lite mer an ett block ala 70 ark per manad, alla skrivna med en och samma penna (vilket ar ett maste, annars blir det konstıgt)
Ibland har jag tankt att spotta ut det som kladdas ner i dessa block, under datum, ort och exakt klockslag nar jag börjar skriva, har i bloggen men oftast sa kanns det sa patetiskt och dumt sa jag later bli. Bloggen far bli den renskrivna versıonen om man sager sa. Nu nar jag vant mig vid detta har det blivit nagot jag MASTE göra, en vana, en ventil som jag helt enkelt inte vill vara utan och ar nagot som faktıst tar mig ner pa jorden och far mig att slappna av om det ar mycket som rörs i mitt huvud. Som liten kallade man det dagbok, men nu vet jag faktıst inte, det ar mer en massa kladd och tankar, musiklistor och oskickade brev som hamnar dar.
Jag tycker om det helt enkelt, om jag vill lasa det sen vet jag inte men möjligheten kommer ju att finnas. Vem vet, om inte annat kanske det blir intressant för nagon annan?
Kommentarer
Postat av: Laura
Jag brukade också skriva en massa som liten, historier som jag fantiserade ihop, listor över det ena och det andra och bara rena tankar, men sedan så slutade jag också, precis som dig. Jag hoppas att du fortsätter att skriva, det är ett sätt att befria sig från en massa tyngande tankar man har och det är definitivt kul att läsa i ett senare skede av livet. :) Jag skulle gärna läsa lite av det som du har skrivit!
Kram!
Postat av: Sofiya
Jag brukar oxå skriva mkt, har alltid en kalender jag skriver massa i, hade dagböcker när jag var liten & höll på med det ett bra tag.. block skriver jag oxå i.. & nu bloggen. de är skönt att kunna skriva av sej... :)
Trackback
