Emma Karolina S

Det har blivit lite tv-tittande tillsammans med Cihans familj lite da och da pa senare och manga ganger har jag kliat mig i ögonen men suttit kvar mest i larningssyfte dajag inser att jag förstar mer och mer vad nissarna sager!

För nan dag sedan sa tittades det pa Kanan Yedi (kanalen heter sa, och finns alltsa inte nödvandigtvis pa knapp numero sju.) Nu kommer jag inte ihag namnet pa sjalvkla programmet men ofta kommer det publik dit som har en slakting eller man/fru som försvunnit av nagon anlednıng eller andra problem inom famıljen som otrohet eller skılsmassor. Emellan at sjunger en turkısk artist (playback) en sorlig sang och hela publiken grater och kramar om slitna fotoramar och visar upp dom för kamerorna ihop om att kankse fa kontakt med den saknade personen igen.

Avsnittet som jag sarskilt reagerade över handlade om en kvinna som av nagon anledning lamnat sin famılj bestaende av man och tva flıckor och jag kunde ınte rıktıgt första varför. Efter nagra telefonsamtal och sorliga sanger sa kommer iaf den yngsta flıckan till studion och man aterförenar mor och dotter, för att senare aven tain den aldre flickan som osakert dras ner i mammans famn medans publiken runt dem börjar prata, och diskutera och om jag förstod ratt fördömma kvinnan som lamnat sina barn.

Det hela slutade med att man förde ut kvinnan samt hennes flickor och sedan fortsatte dıskussıonen men det jag har svart att första ar för det för det första varför man gar ut i direktsand TV med nagot sadant som jag anser inte angar andra an den familjen, och för det andra blandar in barnen mitt bland manniskor som kastar kommentarer, framför TV kameror och publik. Det kandes sa... fel utifran min syn men kanske ar det mitt skandinaviska satt att se pa saker? Jag vet inte men vad anser ni?