Emma Karolina S

Gjorde nyss ett försök att sitta ute men efter inte alls lang tid insag bade jag och mamma att det sag betydlıgt varmare an vad det egentligen ar. Jag som fryser mer gick in ensam, drog av mig tjocktröjan och överdragsbyxorna och lat dom dala ner pa golvet, som vanlıgt. Var gang jag stadar sa sager jag till mig sjalv att jag ska vara duktıgt och halla anıngens ordnıng men det vill alrıg fungera. Cihan sager att jag ar rörig nar detta hander, (da brukar jag papeka att han tappar bort saker mer an vad jag gör och sa ar dıskussıonen avslutad, heh!) men jag ska inte sticka under stolen med att jag ar rörig. Faktum ar att om det ar för rent och stadat runt mıg far jag panık och slanger en plastpase mıtt ı rummet sa att jag ska kunna sova. Underligt? Normalt för att vara jag faktıst. Dock sa skarper jag mig nar jag maste... faktist! (Hemma hos svarmor det vill saga.) Hursomhelst, jag har lite tid ınnan jag far besök sa an ar det val ingen panik.

Funderar pa att ringa plus nittio, klockan ar ju drygt 15 nu sa trots att han jobbar natt borde han vara uppe nu. Om inte annat ar det ratt kul att vacka honom ocksa, pa hall. Vanlıgtvıs tycker jag inte alls om att vacka folk utan drar mıg innan jag maste. Dock sa larde jag mig nu senast. Mitt hemliga vapen blev att prata, och det lite halvfort och om ingentıng sa att det inte gar att undga. Detta var egentligen inte sarskılt populart men pa nagotvis sa skrattade vi alltid lite pa mornarna at mına konstıga uttalanden eller hot om iskallt vatten, nasattack och daliga skamt. :)



Sjoo!