Gammal men god.
Jag kan inte kommentera inlägget under och kanske är det meningen så för egentligen har jag ingen aning om vad det är du ska göra, vad du menar eller vad du vill. Men jag tror definitivt att du tänker för mycket på framtiden.
Jag brukar också göra det. Det kan handla om några veckor och jag säger till K "Om 31 dagar måste vi ha fixat det" om det inte är något man ska förbereda i 31 dagar framöver, varför stressa om det? Om det inte är något man kan planera, varför ens försöka?
Kanske lätt för mig att säga men försöka att tänka på nutiden istället. För tiden står aldrig still och om du tänker för mycket på sen...vad som hände då, vad som ska ske sen så missar du NU och den tiden du lever och framför allt vad du upplever.
Det finns ju en till svenska i Trabzonda, Vargaflickan eller vad hon kallar sig (hennes blogg) om du inte känner till det innan så googla.
De flesta skandinavier hamnar ju i Antalya området, hur är det att ha sin "landpunkt" där uppe? Du kände ingen som omkom i jordbävningen för ett tag sedan eller?
Eller jag kanske är helt ute och cyklar på vilket plats det handlar om.
Det är Antalya, Kemer hon ska till din mamma då elelr?
Inte Side, Kemer antar jag?...
Ha det så bra!!
Kramar Louise
Jag vet vad du menar med Alanya, Både jag och min pojkvän är överrens om att det aldrig kommer bli en plats vi kommer bosätta oss på.
Side funkar okej för mig, så länge de svenskar som jobbar runt omkring mitt jobb inte blir..."för mycket" Skandinavier är fruktansvärt krävande och respektlösa måste jag säga, vissa är underbara men andra är heeeeelt jaa..jag vet inte ens vad jag ska kalla det för.
Men eftersom Side är fullt av tyskar och ryssar med så jämnar de ut sig. De är ju ännu värre, för de mesta, och därför funkar Skandinavierna helt okej.
Men Sverige finns inte ens en tanke för mig att bo på just nu.
Min pappa har väl det senaste halvåret försökt locka hem mig och ta med K hit men det skulle aldrig funka för K.
Han skulle inte trivas tror jag, och det här med familjen och släkten så långt ifrån...njaaa..nej.
Hoppas det löser sig för dig iaf. Jag har förut rest fram och tillbaka var 3:e månad men det är för dyrt och alldeles för krävande. Nu skaffar jag visum istället.
Ja, det var hon jag tänkte på. Har du träffat henne där borta kanske? De är väl inte allt för många svenskar som bor där antar jag?
Kramar Louise
haha bra där emma :D
