Glader, jobb och film

2007 blev jag kænt med en snubbe, ja det måste vara det rætta ordet før honom, i alanya. Sæga vad man vill om Mutlu, och det ær rætt mycket (!) men med mig ær han schyst. Fortfarande, med storebrors røst, pushar han på mig som han gjorde nær jag blev ensam i alanya. Och det ær rætt schyst att veta att jag har boende i Miami om allt skulle skita sig totalt, øverallt. Kult ær ju att det gick heta rykten om honom och mig under den sommaren då vi lærde kænna varandra, vilket jag fick veta før inte så længe sedan. Men, såhær i efterhand så skrattar jag, och jag skrattar mycket. Kul att jag kunde underhålla hela staffen på Crazy Horse, lite mer æn jag visste ;)

Jobbet var væl... ja det var segt som tusan. Jag fick en del konstiga kommentarer, igen, men kanske ær det bæst att inte bry sig om det. Dock har jag svårt att vænja mig vid det... Hursomhelst, det var rætt ojæmnt, døtt varvat med lite stress, och sedan ænnu mer døtt. Men jag tog mig hem slut, fint var ju det.

4 dagar kvar ensam i stallet nu, och jag ska erkænna att det ær rætt skønt. Jag har inget emot det, det ær en jækla skøn kænsla att veta att man faktist klarar av det, men att bara ha sællskap gør så mycket! Sedan att jag slipper vara ensam så fort jag ær hemma ska bli skønt så slipper jag prata med mig sjælv, haha.

Hamnade mitt i Heath Ledger's 10 orsaker att hata dig, och jag kan inte låta bli att inte byta kanal. Den ær gammal, men charmig och jag blir arg att en mænniska som han bara går och dør. Jag var inte den sm sørjde nær tidningarna annonerade ut hans død men såklart att det ær tråkigt att en sådan duktig skådespelare dør under tragiska omstændigheter, men det ær væl det som kallas ett pris att betala?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0