In bed

Skjut mig om ni vill, när jag säger att jag ligger i sängen. Jag hade tänkt upp, laga frukost och väcka Cihan, men varför? Visst, ute skiner solen, poolen, havet väntar. Men vad är anledningen till att jag ibland bara inte vill upp på mornarna? Varför är känslorna helt avstängda? Jo, för att jag vaknar ensam. För att hans andetag inte är där, för att jag inte kan le åt läpparnas formning när de är avslappnade. Ett ben ligger över mitt nu. Utanför spelas tarkan, och ingenting inom mig är nollställt. Med andra ord, jag kan ligga här hela dagen utan problem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0