Andas...
Nej, jag ska ta mig samman. Det kommer at ordna sig, jorden kommer att fortsatta spinna, jag kommer inte att dö, jag kommer inte heller att fa so jag vill da jag ınte har det blekaste aning om vad jag egentlig vill för allt ar egentlig lite fel.
Men, jag ar ordentligt spysjuk av stress. Det sker för mycket, och jag har inte den kontroll som jag behöver för att kunna slappna av. Jag kan ju saga att ja besöker toan ratt ofta utan att vara acklig men den har situationen ar om nagot laxerande. Fragan ar bara var allt kommer ifran?
Cihan ar ute och ordnar med sin skola. Han laser pa dıstans och har snart bara nagra manader kvar och sa far han sitt slutbestyg. Han laser generellt med inriktning pa turism, alltsa sprak och en del kultur. Det konstiga ar att jag ser honom aldrig plugga? Dock nar man ser pa testresultaten sa har han som minst 95 % korrekta svar. Jakla fuskigt det dar...
Det kanns lite battre nu, an senast. Har snackat med Linda som reagerade helt ratt och bara lyssnade utan att kommenetar och darmed stressa upp mig mer, dock halle rjag mig för mig sjalv. Jag har för mycket i huvudet för att första turkiskan och att prata finns inte pa tanke. Helst av allt vill jag bara prata svenska nar det ar sa har, och faktist bara lagga mig och sova och hoppas att det inte alls hant.
Men, efter regn kommer sol, inte sant?
Men, jag ar ordentligt spysjuk av stress. Det sker för mycket, och jag har inte den kontroll som jag behöver för att kunna slappna av. Jag kan ju saga att ja besöker toan ratt ofta utan att vara acklig men den har situationen ar om nagot laxerande. Fragan ar bara var allt kommer ifran?
Cihan ar ute och ordnar med sin skola. Han laser pa dıstans och har snart bara nagra manader kvar och sa far han sitt slutbestyg. Han laser generellt med inriktning pa turism, alltsa sprak och en del kultur. Det konstiga ar att jag ser honom aldrig plugga? Dock nar man ser pa testresultaten sa har han som minst 95 % korrekta svar. Jakla fuskigt det dar...
Det kanns lite battre nu, an senast. Har snackat med Linda som reagerade helt ratt och bara lyssnade utan att kommenetar och darmed stressa upp mig mer, dock halle rjag mig för mig sjalv. Jag har för mycket i huvudet för att första turkiskan och att prata finns inte pa tanke. Helst av allt vill jag bara prata svenska nar det ar sa har, och faktist bara lagga mig och sova och hoppas att det inte alls hant.
Men, efter regn kommer sol, inte sant?
Kommentarer
Trackback
