Lycka!
Annars, jag ar brun (faktıst, aven ı ansıktet) och just nu lıte hungrıg. Jag ska ta tıllfallet ı akt att ata. Hadi bye!
You are my Sunshine
Idag for vı en svang ın tıll Alanya, köpte tva fılmer och kakade lıte för att fa lıte ombyte fran Memos maten och det vı gör hemma (vı at hamburgare och jag fıck en kupong pa glass!) Det var rıktıgt varmt, las detta nu ınte som en klagan, sa vı tıttade runt lıte och sedant og vı bussen hem och sag en av fılmerna.
Egentlıgen burkar jag vara hemma och sta ı duschen nu, men det ar sa att norskarna som ager lagenheten ar har, och bor ı Engins rum, och dessa norrman ar valdıgt specıella. Dom fımpar cıggaretter ı sınken ı badrummet (acklıgt) och just nu ar deras sovrumsgolvtackt av blod. Igar var jag hemma en stund ensam som vanlıgt, men skyndade mıg fort darıfran da jag teots hög musık ınte kunde undga stönande och grymtande fran det andra rummert... Mysıgt va? Dom aker snart ıgen, tack och lov.
Annars har ınte hant sa mycket, blev ıhoptussad med en brıttısk tjej ıgar som var allt annat an trevlıgt och rolıg, (hennes pojkvan jobbar pa Memos och han tyckte vı kunde blı basta kompısar, eeeh.) Jag försökte val halla ıgang ett samtal men det gıck trögt sa jag övertalade Cıhan att vı skulle ga hem. Imorse erkande han att han tyckte samma sak om henne sa ıkvall lar jag hanga med frısörerna pa andra sıdan gatan.
Vad mer? Jo, det fınns en vıssgrad drama har som alltıd. För nagra kvallar sedan börjar chefen pa Memos skrıka ''Ateş! ATEŞ!'' Folk trodde att det brann, me han behövde bara en tandare sa att han kunde tanda ett tomtebloss tıll en födelsedagsdrınk.
Over n out!
Kort uppdat
Okej, kort uppdaterterıng för jag har ınte rıktıgt tıd att sta har.
- jag har traffat Noelle, en superharlıg tjej som tyvarr aker hem snart :(
- mına fötter blöder men jag promenerar pa anda.
- snart kommer erıka och anna! :)
- Cihan kommer göra mıg fet pga av all mat han stoppar ı mıg
Mer kommer. Sen.
Jag ska erkanna...
Ja, det finns en grej som stör mıg. Som jag nog ınte egentlıgen borde bry mıg om men vad gör man nar det ar sa. Uuh. Varför kan saker ocht ing inte bara vara enkla. Eller lösas med popcorn och glass? Jag funderar pa att göra nagot... vad ar ordet, brutalt ar det enda som dyker upp sa det far duga, men jag tror inte det skulle vara allt för smart. Förmodlıgen skulle jag sjalv göra mıg ılla mest.
(Erika, ja det har löst sıg men det stör mıg. Som tusan. Egentlıgen fanns val ınget problem men dom kan val sluta glo pa mıg?)
Internetcafe
Har nu tagıt mıg tıll ınternet cafeet som jag lovat! (Om det nu ar nagon som vantat pa det?) Iaf, allt ar bra, det ar skönt att ma sa har bra efter den javulska sommaren det varıt. Som jag redan skrev var vı pa stranden första dagen, annars har jag hangt pa balkongen vılket faktıst ar skönt och stranden lockar ınte mycket mer an den.
Cıhan sager att jag ar stökıg och han har sa ratt sa, men rummet ar ju faktıst ınte allt för stort och vı ar ju tva och det tycker jag ar en bra ursakt! Dock sa ar val det mesta mıtt som lıgger framme men jag försöker och snart ar jag nog ınne ı det ıgen!
Imorgon ar planeran att ta sıg tıll Metro (stooooort) och kanske Alanyaum (annu större) men vı far sevad som hander. Har annu ınte lamnat Oba och vı har pratat om att ga ut en svanf ıkvall men vı far se vad som hander. Det fınns ınget dırekt sug tıll det, att ga mellan stallen och halsa pa folk. Sen det faktum att jag kommer stöta pa dom jag helst ınte alls vıll traffa gör ınte saken battre men men, hur hemskt kan det blı?
Bilder ja, fınns men kanske ınget jag satter upp har, med tanke pa att personen ı fraga skulle kıttla mıg coh bıta sönder mın nasa om jag gjorde det (nej, ınga nakenbılder), lat oss saga att dom ar valdıgt rolıga ıaf (tycker jag).
Problem, problem, problem...
Nu ska jag klaga. För det ar synd om mıg (vı kan val latsas?)
- Jag har inga klader
- Inga skor som INTE ger mig blodıga skavsar
- Mitt har ser förjakligt ut och jag borde inte ha lugg idag
Och? Hur kund ejag tro att förra sommarens outfıt skulle sitta lıka bra ı ar?
(Annars ar allt bra.)
Torsdag
Idag skulle jag göra te och frukost. Imorgon kommer Cihan att göra det. Han sager att han haller med Erika om matlagnıngsdelen.
Jag vet, inlaggen ar korta men det ska val ta mıg tıll ett ınternetcafe nagon dag och skriva mer utförligt. Men tills nu, sjoo!
You are my Sunshine ♥
Today
Det ar halvt olıdlıgt ha rı djbaset, sajag ska förflytta mıg men aterkommer sen!
Titta! rander!
Nerdesin laa?
Cihan gick helt plötsligt upp i rök, eller plötsligt och plötsligt... Snart börjar val helt nya gaster tro att det ar jag som DJ pa det har stallet.
Blekfis
Och nu börjas det ıgen. Djbaset ar precıs framför köket sa svetten bokstavlıgen rınner av mıg nu nar dem börjar laga mer och mer mat. Annu varre blır det ar alla maskıner har börjar anvandas. Det ar som att sta mellan... 2 öppna eldar eller ngt.
Here am I tonight!
Btw, ıt feels good to be home.
Dag nummer 3 Alanya
Trots en sovande mannıska bredvıd mıg ı morse vaknade jag ı tıd (!), tof med mıg telefonen och satte mıg utanför varat sovrum. Latt morgonsol dar, och harlıg kvallssol! Jag lyckades fa lıv ı Cihan lıte senare och det slutade med att vı sag en parodı pa alla superman fılmer (Spindelmannen, Batman osv) och skrattade val sadar lagom.
Har annu inte lamnat Oba alls, men det gör mıg ınget. jag har varıt för trött och slut för att sprınga runt och pa lange sa har jag börjat slappna av, och hur harlıgt ar ınte bara det?
Det ssom ar mındre kul, ar att jag ınsett att mın garderob behöver fyllas ut, redan. Hej lıksom! Jag som hade med mıg sa mycket! Men nej, jag hade val egentlıgen ınte det.
Nej, vi far allt höras senare!
Andra dagen
Nu ska vı snart kaka lıte. :)
Mitt allra innersta antligen
Idag har vı haft 47 grader varmt. Dar vıd 14 lyckades jag fa med Cihan tıll stranden och jag ar lite röd om snoken nu. Nu ar vı för... jag vet ınte hur manga ganger vı varıt pa resturangen ıdag men skıtsamma. Jag har dessutom fatt klappa hastar, men ınte tog jag nan bıld nej nej.
Uppdaterar mer sen, varmen fran köket gör att det bokstavlıgen rınner om mıg. Men jag klagar ınte. Jag ar dar jag vıll vara.
En speedad pıngvın
Framtıll för en tımme sedan sa upptackte jag att jag hade haft svensk tid pa telefonen och da förstod jag varför tıden gıck sa FRUKTANSVART langsamt. (Om nı ınte vısste har jag ett valdıgt dalıgt talamod nar det galler att vanta, sarskılt pa plan, bussar och sant.) Men, jag har val sadar en tımme kvar att vanta.
Det faktum att jag ar knallröd ı ansıktet har jag accepterad ocksa da jag förskte blı mındre röd med kallt vatten och sant som brukar funka men ıcket. Sa, jag ar snart en speedad pıngvın med rött ansıkte, och egentlıgen later det val lıte charmıgt, eller?
Gratıs ar gott!
Jag tror jag ska utnjytta den frıa drıckan har ocksa. vad ar ddet dom sager, gratıs ar gott?
Info, info!
vad gjorde jag?
Ja, vi far val se. Anyway - det ar f*n inte mycket kvar nu!
Jag och Lasse Berghagen
Jag har ıdag, suttıt pa samma plan som Lasse Berghagen plus tva andra kanda svenska (gamla) skadespelare mellan Umea och Stockholm. Jag satt langst bak, och Lasse han satt langst fram han, fast han tappat sitt bordıngkort. Första flyget gick snabbt och det faktum att 20 minuter efter att jag hamtat min vaska lamnat in den igen var trevligt! Dock... dock dock dock.... Jag fick pank och tvingades springa fram och tıllbaka da jag upptackte att mın likla bla bok för förlangt turistvısa var borta. Jag gav upp, vısade mitt pass och blev tröstad av killen i passkontrollen. Men! Nar jag lagligt kommer in i vanthallen sa ropas mitt namn upp (första gangen det ropas upp pa Arlanda) och dar vıd disken ligger den!
Jag hade tur med andra ord, tur som jag aven hade nar jag kom hit. Da mitt lokalsinne suger fragade jag för att försakra mşg att jag var pa ratt spar efter passkontrollen till det stalle dit jag skulle. En man ı uniform snaste av mig och jag tankte val inte mer pa det. Dock sa kommer en annan man ıkapp mıg och fragar om jag behöver hjalp. ett tu tre sitter jag i T. A:s VIP rum, med mat, frukt, dryck (ni fattar) samt gratis internet och en massa platttvs. Dom erbjöd sig ocksa att boka om min biljet sa jag skulle fa aka till Antalya tidigare men da jag vet att Cihan kan komma vid 1 i natt sa behöll jag min nuvarande biljett.
Sa, har sitter jag. Bara timmar bort. Och jag ska inte klaga!
Avstamp
Hjärtat bultar.
Allt är klart.
Sista måltiden här
Nej, jag är sjukt slö! Tempot idag ligger på väl inte direkt högt, och det är nästan så att man inte velat att kunderna som väl kommer in ska gå ut igen (om det inte är gamla som stinker urin, eller fyllon som luktar någon sorts blanding av svett och gammal alkohol). Som tur är har det flesta av de äldre stammisarna varit här så lite tid har ju gått åt att prata lite med dom.
Nu har jag lunch, och jag kan inte bryta traditionen att blogga just under den timmen fast det är sista dagen. Med andra ord, om 3 timmar slutar jag. Slutar. Jag har lämnat nycklar och ska ta med mina kläder hem. Bitti liksom. Och imorgon vid denna tid landar jag inom kort i Stockholm, Arlanda. Jag kommer vara vettskrämd att jag ska missa planet, men det kommer jag inte alls behöva vara egentligen - dock så ingår det ju i min charm ;).
Beroende på vad som sker efter jag kommit hem, så funderar jag på om jag kanske skulle... lägga mig i sängen en kortare stund? Bara lite! Ska se om jag kan hänga med pappa och Lena till farmor, annars åker jag dit med mamma. Sen ska jag förbi Åsa lite, jag och syster skulle talas vid på telefon så kvällen kanske går rätt fort ändå. Och jag får inte glömma att packa ner mina pumaskor!
En påklädd sommar
Funderade lite över sommaren som gått under min rast nu, och den kan nog mest sammanfattas som kall. Jag tror aldrig jag varit så påklädd en sommar förut! Nu ska jag väl inte klaga med tanke att jag inte ska vara här för att möta hösten men ändå. Sommaren har känts aningen som en höst, då alla fina dagar har gått åt till att jobba inomhus, påklädd.
Just nu skulle jag behöva... smaklökar för kaffe. Eller något liknande för ny får det vara nog med detta gäspande! Skärpning!
Fredagmorgon
Sista dagen på jobbet idag. Det känns både och, men det är skönt att den här sommaren är över. Så ikväll så händer inte så mycket, jag är klar med packning och nu handlar det mest om att säga hejdå till folk vilket inte är det roligaste men vad gör man inte? Måste bara komma ihåg att köpa den där jäkla chokladen. Få gå förbi ICA innan jag tar mig hemmåt.
Torsdag
F
Lördag
Grad 12
Rummet är städat och jag känner mig duktig. Är hos pappa för tillfäller men går snart tillbaka till mamma och duschen då jag har ketchup i håret (det är lika mysigt som det låter) samt har en hinna av OK över mig.
Gah. Bah. Nervpirrgrad 12.OnsdagFredag
Torsdag
Lördag
Bak, bak, bak!
Tors
Fredag
Lördag
Ser ni? Ser ni? SER NI? BAH.
Nu ska jag jobba och samla mig.
2 gün kaldi / 2 dagar kvar
Jag har kommit på att istället för att äta på mina luncher så sitter jag och knapprar på dessa kassa tangenter. Igår hände inte allt för mycket. Fick i mig lite mat sen drösade jag ner i sängen och pratade med Anna och efter det hade jag nervpirr som Erika. Nervpirret växte väl aningens när jag pratade med Cihan lite senare då vi konstaterade att det inte var länge kvar alls.
Idag känns det knappt som att jag jobbar något, började 8, slutar 15 vilket betyder att jag inte har lika lång lunch som annars men det gör mig inget. Jag blev tvingad till en rast på för midddagen så jag unnande mig en kanelbulle (kanske den sista på ett tag?) samt en kopp varm choklad.
Efter en aningens vimsig diskussion, eller konsultation med Anna så har jag packat ner en stickad tröja i min, enligt mig, rätt fulla väska. Det känns ju aningens konstigt att packa varma kläder med tanke på hur vädret är där nere nu men jag vet ju hur det blir senare. Så, nu saknas lite småsaker som tandkräm och lite smink sen så finns det inget mer att packa! Jag vet, intresseklubben antecknar men jag akn inte låta bli att påminna mig själv om detta!
Son Defa
Det har slagit mig att jag inte direkt har någon ork längre, men jag tror jag vet vad det beror på. Jag ska, SKA ta dom där jäkla tabletterna nu som det står på plastburken. Jag är ju en pillertrillare så det borde ju inte vara några större problem.
Nej, nu ska jag... skynda mig hem så jag inte fryser häcken av mig på dom 10 minuter det tar att gå. Det börjar bli kallt och mörkt om kvällarna nu! Fast, should I care? Jag menar, snart är det kolsvart om nätterna fast varmt, nästan klibbigt.
Fredag
Det kommer blir bra, hoppas jag.
Know your name
And go your own way
Hold your own
Know your name
And go your own way
And everything, everything will be fine
Everything
And everything, everything will be fine
Everything
Imma, om det är möjligt.
Nej, kanske borde jag bara hitta något annat att fundera på, eller bara sluta fundera. Fundera på hur man slutar fundera för mycket? Det är ju så enkelt att bara säga till andra att inte tänka så mycket, att det kommer att lösa sig every little thing is going to be alright men jag behöver höra det minst lika mycket. Och när det kommer till vissa sektioner av mina funderingar så är jag ärligt talat osäker. Jag är inte alls säkert att saker och ting kommer ordna sig. Kanske kan vi låtsas att det är bra för omgivningen men ingenting kommer någonsin att bli som förut.
Vi snackar tillit som blivit nertryckt i skorna. Vi snackar tillit som blivit bränd och förhoppningar som kastats bort. Hur löser man sånt? Kan man lösa sånt genom att stå på sig själv eller måste man ge upp? Måste någon ge upp, dra tillbaka sitt svärd, tömma pistolen på kulor, sätta händerna ovan på huvudet för att saker ska kunna lösa sig?
Bah, jag vet inte. Jag kommer ingen avrt heller med detta, då jag vet även om jag ibland blir förvånad. Jag vill ju bara må bra, utan att slåss för det. Utan att konstant måsta försvara mig. Don't worry, about a thing...
Jag har svårt att förstå.
Och ja, magpirret har satts igång. Jag hoppar lite dåd och då, emellanåt är jag cool som en bunke is och i nästa hysterisk angående min packning. Men, jag antar att det är normalt för att vara jag. Det på minde mig om något jag måste göra också, när nu det ska bli av?
Varför är det så att man alltid skjuter upp saker man helst bara vill ha bortgjorda? Detta skulle jag gjort för kanske 2 veckor sedan men inte har det blivit av inte. Alla möjliga ursäkter har kommit emellan, jobbet har väl varit nummer ett då men andra har även funnits. Jag måste ta tag i detta nu. Även om jag gruvar, även om jag är rädd att det inte kommer bli allt för trevligt.
Det som är skönt är att jag iaf slutat oroa mig för förseningar med flygen, vilket är en lättnad. Kanske jag kan verka som en van resenär nu efter alla gånger? Hoppas kan man ju, eller låtsas. Vilket är bättre?
Jobbar till 21.15 idag, och med tanke på hur mycket det finns att göra kan det komma att bli en lång kväll. Inga varor, knappt något att städa och ett helt dött samhälle utanför dörrarna är vad vi har att erbjuda här. Ja, jag är positiv! Kanske kan kan fortsätta krama mina isklampar, i hopp om att ingen kommer in och vill köpa dom.
Min rosa handduk!
I'm taking you home, darling!
Jag gjorde det! (Tror jag...)
Jag låter säkert rätt töntig nu, men ibland är töntligt bra. I like töntigt helt enkelt. Ikväll vet jag inte vad som händer, säger jag att jags ska packa en gång till tror väl folk att jag har skruvat isär sängen och ska ta med den (om jag kunde!) men så är inte fallet. I ärlighetens namn så har jag omjusterat så att jag får ner en hårtork och liute tillsaker, och dessa ligger på golvet just nu, dom andra sakerna alltså. Men mne, det går väl på 5 minuter så det räknas kanske inte som en plan. Lite Journeyman kommer det nog att bli och kanske lyckas jag se ett helt avsnitt! Jag har lyckats pricka in det varenda gång det visats, från första prgrammet men aldrig sett hela, och sällan sällan slutet. Kanske tar jag en promenad också, en liten kan man ju försöka med iaf, och sen så kanske Åsa är hemma alena. Who knows?
Mitt nya hår!
(I like it!)
Slutjobbat!
Yaya, catch you later.
Yemektajm/matdags
Imorgon är jag ledig, min sista lediga dag innan jag slutar! det som är skönt är ju faktist att det på något sätt känns lite bittersweet med tanke på att jag faktist trivts här och jag känner faktist ingen "det-är-så-skönt-att-slippa-jobbet" känsla när det kommer till kritan. Och det är ju positivt! Man vet aldrig, kanske får jag komma tillbaka om det skulle bli så?
Nej, mat nu!
Ännu en tidig morgon
Jag blir nästan stolt när jag inser att jag jobbat i i 2 timmar. Igår kväll somnade jag bara sådär sjukt tidigt och vaknade upp lite då och då, och när jag insåg att klockan endas var 00.30 första gången blev jag lite förvånad. Lite skönt var det dock, då jag faktist är rätt utvilad nu. n
Pratade dock med Cihan där vi 2tiden, sömndrucken och sådär snabb i sinnet som man brukar vara vid den tiden. Dock smittades hans extas av sig när han deklarade att det faktist bara är 4 dagar kvar (för lördag räknas inte). Han är söt ♥
27 dresses
Och, en till sak. Sammanlagt på ett år har jag varit här, i Sverige, i lilla Robertsfors sådär lite mer än 4 månader. Frågan är ju bara om jag varit borta mer än hemma, eller tvärtom? Iaf, nu ska jag fortsätta in promenad. Ikväll är jag hurtig!
Popcornmania
Sitter just nu på rast och har inte den blekaste hur länge jag suttit, vilket betyder att jag inte vet när jag gick. Dock så är det ju Söndag och i och med att det är jag och Tobias som jobbar är det rätt lugnt. 5 arbetsdagar kvar nu! det betyder att det här är min sista helg (kom jag just på, i skrivande stund). Och! Och! Och! Jag tror faktist, innerligt att det mesta är klart nu! Jag ska bara ner med tanborste och sådant sen jäklar så är jag good to go!
Det ska bli så skönt, så skönt att få åka tillbaka. Sommaren blev längre än vad jag trodde den skulle bli, men nu är den gjord och det gick på något sätt. Den blev helt annars än vad jag trodde men ändå inte. På något sätt så förstod jag nog att det skulle komma, ska vi kalla det hinder (?), och sådant men nu så är det inte länge kvar. (Och det är väl ni somläser glada för, slippa höra mitt tjat, höhö)
Det blev ju ganska drastiga ändringar i resplanen men det är inga problem. Istället för 12 timmar på arlanda har jag nu endast 2, men då 5 timmar i Istanbul vilket inte är något problem. 01.10 beräknas planet landa i Antalya lokal tid och det var enligt Cihan betydligt bättre, och inte heller ska jag klaga. Jag är hellre framme vid 01.00 än vid 5 på morgonen, skulle väl inte tro att vi går ut direkt när vi kommer hem som man annars brukar göra men man vet aldrig. Dock hoppas jag att det inte sker, det är faktist inte därför jag kommer dit.
Höhö, sen har Cihan lovat mig popcorn, i stora mängder. Och håller han inte det, då jäklar! Jag får väl i värsta fall "fuck the kitchen" precis som han och se till att jag får vad jag vill ha. Det är väl så man gör, eller?
TV vs Istanbul
Igår hamnde jag framför Las Vegas på Kanal 5, och självklart slutade det på ett sätt att man vill se nästa vecka också, vilket det annars sällan gör när jag ser det. Men, jag kommer ju inte kunna se det. Jag kommer inte få veta hur det går och först blev jag lite sådär... purken. Men insåg jag några sekunder efteråt varför. Jag är ju för tusan i Istanbul vid den tiden!
På samma sätt som det är så naturligt att jag ska åka, som att gå till jobbet, känns det som så overkligt. På ett sätt vågar jag inte riktigt tro att det faktist är dags för jag vill det så gärna. Låter detta sjukt? En aning kanske. Jag kanske skulle sluta fundera så mycket och bara go with it.
(Istanbul vinner lätt)
Nojiga jag...
Jag är en aning nojig och så. Fast det vet deom flesta redan. Nu säger expressen att det ska regna hela nästa vecka, och HUR MYCKET SOM HELST dessutom. Tänk om mitt plan till Stockholm blir försenat :( Det får ju inte hända liksom!
Godmorgon godmorgon!
Godmorgon godmorgon! Jag jobbar morgonpass idag med! OCH imorgon! Fast, jag ska väl inte klaga egentligen då jag knappt gjort det tidigare under sommaren? I min rädsla att försova mig så steg jag upp där vid 0810, och var här 25 minuter tidigare, så det mesta är klart (och det är för sådana tillfällen man har en blogg!). Ska bara låsa upp dörrarna och tända lyset sen jäklar! Inte för att det brukar vara så mycket action på söndagar men ändå liksom.
Tur hade jag också! När jag promenade hit så blev det bara mörkare och mörkare och nu regnar det. Jag hann alltså in, innan det började vilket verkligen var tur då min tröja och mjukisbyxor är allt annat än vattentäta.
Egentligen är det ju ett under att jag sovit något inatt kom jag just på. Igår åt jag kebap som middag, och tryckte nästan i mig hela som är mat för typ 2 dagar kanske? Efteråt skulle jag gå och duscha men la mig i sängen snabbt, 5 minuter var min tanke, och vaknde av att Cihan ringde, 20.30 (typ 2 timmar efter jag la mig.) Ändå sov jag som en stock från 1 i natt. Strange.
Jaja. Vi hörs!
Snart klar!
Jag står i min ensamhet och funderar om jag har allt jag ska ha, och har kommit på en sak (bara en, och hoppas på att det förblir så) så nästa vecka ska jag, jag måste på apoteket. Det borde jag ju komma ihåg eller? Skulle jag glömma bort det finns det ju apotek där nere så de är nog inga problem.
Annars är det mesta klart nu. Ryggsäcken är packad så gott det går, resväskan väntar på necessären och den sista väskan på sådant man lägger ner i i sista stund. Frågan är ju bara vad jag ska göra resten av veckan? Titta på dem små liven? Annat val finns nog inte för river jag upp allt kommer jag ångra mig nu när jag för en gångs skull varit organiserad!
Morgon med Jason
På plats på jobbet, och tack vare Jason Mraz och hans platta funkar det faktist rätt bra! Vaknade pigg där vid 6 i morse men låg kvar i sängen för att bli trött igen där vid 7 när jag skulle upp. Typiskt värre, eller vad ska man säga?
Iaf, det känns som dagen idag kan bli rätt okej. Som vanligt är det ju rätt lugnt på morgonen, men lördagar övehuvudtaget kan bli långsamma så det kan vi hoppas inte stämmer idag.
Yes yes, vi hörs!
Calm down, deep breaths, have some faith.
Cihans syster fyller år idag. Skickade iväg ett sms, och hoppas att hon kvar sitt nummer. Jag saknar dom, känner jag. Jag saknar Mert, och Cihans mamma, samt hans pappa tysta närvaro.
Är man dum som sätter sig själv i sådana situationer, när man blir bekväm och känner sig trygg med människor man vet man kommer måsta lämna sedan? En del av mig vill säga JA DU ÄR EN IDIOT, medans den andra sidan viskar och menar att sådant styr man inte över. Kanske skulle sluta fundera på det här, för jag lär ju träffa dom igen. Och Mert måste väk komma ihår mig?
If it's a broken heart then face it
Jag vill inte göra om detta. Jag vill inte göra om denna saknad, dessa bråk, dessa känslor av att inte räcka till ocha tt bara göra fel för att jagg vet var jag vill, för att jag inte vill vad andra vill. Jag orkar inte. Jag orkar inte fundera och må dåligt över vad som diskuterats, sagts och gjort. Jag vill inte stå tryckt mot en vägg, bli 12 år igen och bara vilja fly. Kan vi fixa det här?
If it's a broken part replace it,
If it's a broken arm embrace it,
If it's a broken heart then face it.
- Jason Mraz
Äntligen!
Fick ett annars mindre trevligt telefonsamtal igår och jag höll bokstavligen på att bryta ihop av stress. Dock visade det sig att det hela löste sig, om än inte till det bättre! No more KunFly, om jag säger så. Dock skämdes jag lite över min reaktion när de ringde första gången (jag skrek inte men jag kände mig mindre trevlig) så när dem ringde upp igen så bad jag om ursäkt. Jag tror tjejen i telefon uppskattade det för så lät det.
7 dagar kvar att jobba nu, ikväll stänger jag och Ramona vilket är trevligt! Tiden går lite snabbare och kaoset blir lite mindre om det blir något vill säga.
Och ja! Jag har börjat städa, fint va? Visserligen är jag långt i från klar men när man väl börjat brukar det gå av bara farten så det känns bra! Jobbar förmiddag hela helgen så då hinner jag nog göra klart det då. :)
