Emma Karolina S

Idag har vi som igår ridit 2 hæstar var, båda på tur och det ær behøvligt. Ridhus ær helt supert att ha, men ibland måste man bara ut! Både Apollo och Alina skøtte sig fint, som vanligt. Det kænns i kroppen att jag børjat rida igen, efter någon veckas uppehåll. Imorgon jobbar Linda så då ska jag och Dolce Vita ut på tur, går bra det men jag kænner mig aningens liten nær jag rider henne.

Hursomhelst, har tryckt i mig en hamburgare till frukost, typ. Spelar ingen som helst roll det, æven om det verkligen går emot hur jag var førut. Jag som knappt åt frukost, och om det skedde så handlade det om ett æpple eller en banan. Tydligen blir jag ældre jag med.

Vaknade som vanligt i natt någon gång och knæppte på pcn innan jag vaknat. Det ær sjukt hur kroppen lær sig, att runt en viss tid på dygnet nær Cihan ær hemkommen från jobb att jag ska vakna och logga in på msn så vi får vår dagliga dos av våra msn samtal, som ingen av oss egentlig tycker om, men inte vill vara utan. Men, vi kan inte direkt lægga skulden på någon annan, som vi båda sa igår att vi valt det sjælva - it's not your fault, not mine either, it's ours.
Ja, jag ræknar dagarna. Hela tiden, timmarna med. Patetiskt værre, men så ær det bara.

En gammal, væligt gammal bild. Faktist ett vanligt fotografi, avfotograferat med mobilkamera. 
Jag och Anemone någon gång under sensommaren/høsten 06.

har fått sig nya addidas skor.
Betyder det att det ær dags før mig att ta fram mina Nike som jag køpte i Kemer
i høstas?

Fanta Limon (lagom varm så den inte går dricka)

Tomater med salt till førrætt.



En citron gul bil och rutiga shorts.



simma.

...inte alls ha snøkaos, med stængda flygplatser.

Ge mig sommar!

Jag lyckades ta mig hem från jobbet, duktigt værre! Det var såklart glashalt under snøn så æn en gång ær kah blå hær och dær. Det var helt ok på jobbet, jag høll på bara på att explodera en gång (det går framåt) och fick mig en extra timme, vilket vi gillar. 

Annar har jag faktist gått och lagt mig. Bara jag stænger av så kommer jag nog slumra in, men det ær inte kul ensam. Det ær bara inte det. Mesut på jobbet konstaterade idag; att distansførhållande var något av det svåraste man kunde utsætta sig før, likvæl kænner jag inte till något annat. Jag svarade att man får skylla sig sjælv, før vi gør alla våra egna val. Men kanske syns det ændå, att allt inte alltid ær helt ok.

Nu ær det illa. Jag har fyllt mobilen med kolbastimusik. Det lær ju knappast gøra saknaden mindre, eller? Men, done is done.

Precis som jag trodde sov kære C længre an (han) planerat. Men frågan ær om han egentlig var vaken nær han slog på pcn før han var allt annat æn... vaken nær vi snackade. Well well, han var ju rætt søt måste jag erkænna... Han skulle ordna lite ting och sedan komma tillbaka, kanske. Jag får se hur længe till jag væntar med duschen, det var bara den dær jækla utvæxten som skulle ha blivit færgad. Ja, jag vet, jag ær lat. 

Egentlig skulle jag ha gjort bort det, om jag skulle få en frisørtid næsta vecka, kanske ær det bra att vænta lite innan man børjar næsta behandling, någon som vet? Jag ær inte den som egentlig stylar mig, om jag sæger så. Ænda gången jag anvænder hårborste ær nær jag verkligen måste, annars blir mitt hår så platt, och visst har jag en volymaster men jag orkar inte riktigt stå med den dag ut och dag in... Det som anvænds flitigast i mitt hår ær faktist fingrarna. Bra nog liksom...

Annars kollar jag runt lite på hm.com/no/. Jag ær helt kass på att shoppa men det går bættre med pcn som hjælp, specielt nær det ær underklæder jag behøver. Just dærfør håller jag mig till hm, det ær faktist det enda stællet jag hittar något som passar, (eller nærmast till det) så det går greit liksom. Har funnit lite annat också men vi får se. 

Btw, I miss you.

I natt har jag undvikit mitt sjuka sinne genom att MAX sova 2 timmar åt gången, jag kænde att jag fick lov att bryta den dær onda cirkeln med att sjukare drømmar och fantasier... Dær mellan 3 och 4 så dejtade jag och C via msn, helt oplanerat, vilket mærktes rætt gott med tanke på min frisyr, håret stod rætt ut och upp åt alla håll. Men, ska jag vara ærlig ocg sæga att han ær van vid det mesta.

Møttes såklart av snø i morse, (jag som trodde den skulle førsvinna nu?!) och det var næra att jag bestæmdem ig att det var natt igen, men faktist så steg jag upp direkt. Ingen ridning idag, utan bara det normala jobbet i stallet, mocking, hæmta spån, samt fodring och såklart - utslæpp. Det går fort då, næstan under en timme då vi ær två i stallet. Fint det!

Sandra och jag har just kommit in från en liten promenad, bara ner till centrum och tillbaka. Hunden ær placerad i sin bur,(løpetid och hårslæppning) och ja... jag funderar på att færg alite utvæxt faktist. Har lite funderingar vad jag ska gøra med håret, vet væl att jag ska/måste klippa till luggen, men ærligt talat så vill jag bli ljusare! Jag funderade faktist på att gøra något radikalt och køpa en vafærgning samt blond færg men jag ska se om jag kanske kan får tid hos frisøren nedanfør oss, och slinga det. We'll see, we'll see. 

Igår kvæll sa min kære C att han minsann skulle vakna och komma online senast kl. 14. Pyttsan. Han sover førmodligen, som jag sa att han skulle gøra. Dock så jobbar han ju natt så jag kanske inte ska sæga något, men ændå!

Jag har konstiga drømmar, till och med så att jag vaknar i panik och førsøker førstå vad som egentlig pågår i huvudet på mig. Inatt var det meddelanden skrivna i soffan, i torkat blod. Dock så var det bara jag som såg det, och det var inte bara ett meddelande, utan flera stycken och hoten i dem blev bara værre och værre. Klockan 05.24 funderade jag på att stiga upp och ta en kalldusch och ta en promenad i regnet, før sova var det sista jag ville. 

Varfør drømmer man sånt hær? Ær det någon som vet? Ær det stress eller oro eller bara... mindgames? Det ær næstan så att man skulle kunna tro att jag hade schizophrenia i drømmen. Usch. 

Det fortsætter regna. Det gør det rætt rått och kallt, vilket jag inte tacklar. Tur att det inte blåser också, før då kunde det lika gærna vara tjugominusgrader igen. Tur att jag jag ær positiv sant? Lite senare blir det jobb, problemet ær bara att jag inte vet om jag børjar tre eller fyra... men jag går væl dit vid tretiden, bara før att. Om inte annat kanske jag får en extra timme?

?

Det regnar, så in i norden. Men, om regnet tar bort snøn så ok! Klockan ær bara runt halv fyra och det kænns som den redan borde børja ta slut. Då Linda hade ett møte i morse tog jag stallet sjælv och sadlade bara upp en hæst till henne som var klar nær hon kom, sadlade upp 2 till och så red vi ut på tur. Strax efter klockan två satt jag inne hos lækaren bara før check, och jora allt verkade bra men jag tycker fortfarande inte om det. Sjælva undersøkningen var mindre trevlig, ni vet det kanske mest private ever. Men men, gjort ær gjort! Hellre det æn att upptæcka cancer och sedan leva med att det ær før sent. (Och ærligt talat så tror jag att jag klarar mig utan ærren efter operationen, och tarmarnas nedsatta funktion också.) Det jag kom fram till i "stolen" var væl att jag har rætt så bruna ben, och att benen mina ser helt ok ut! Bra att komma fram till det också.

Ær før tillfællet ensam hemma. Kidsen dansar och Linda jobbar. Jag ska på jobb først i morgon. Som beløning att jag æntligen puttat føtterna i vædret køpte jag en massiv chokladkaka, frukt och nøtter och den ær redan slut... Finfin middag, eller inte. Men jag får væl ordna det nær suget kommer. Vad sker hos er idag?

Det har børjat regna. Med andra ord så har snøn børjat førsvinna, och hur fint låter inte det? Om man bra kunde få vara utan slask perioden, och all jørma som snart kommer att fylla hagarna. Men men! Bara snøn førsvinner så ær det nærmare tills det blir sommar och varmt!

Igår hade vi besøk av en svensk tjej som bor i Hemsedal. Hon och hennes kompis kom før att se på LaVie. Hon red, på kvællen nær Linda kom från jobb så blev det lite vin och kex. Jag drack kanske 2 klunkar men det måste var værldsrekord (det var røtt) før lilla mig. Kex och ost fick jag dock i mig nog av, plus lite till! Det var en riktigt trevlig kvæll! Sofie och Elin var supertrevliga och det ær næstan synd att dom bor så långt bort!

Just nu ær det rætt grått och trist ute, jag ær ledig och gruvar sig før min lækartid i morgon. Uff. Jag ogillar doktorer, men nu så ska jag få det gjort så kanske slipper jag gå på ett år, eller 2... Ærligt talat vet jag inte om det sker så mycket mer. Snarare tværtom. Kanske jag  borde æta lite mat, men chokladen jag tryckte i mig gjorde mig rætt mætt. Senare alltså. Tror jag.

Mitt sista inlægg innan jag stængde av pcn igår var inte så positivt, sant? Jag somnade rætt så snabbt, men vaknade en stund senare av att telefonen ringde, av att C ringde. Så jag ringde upp, rætt trøtt utan att veta vad klockan var. Han jobbade, och musiken dundrade. Någonstans mitt i allt så skrek han, rætt så høgt, "Askim, det hær ær før dig! Vartenda ord ær før dig! Jag spelar denna før dig!!!" Och så sjøng han med. Han sjøng høgre æn vad han gør i duschen. Først då spred sig ett leende inom mig. Jag skrattade och log med hela hjærtat, øver hela situationen.

Sen benim Gunesim! Iyiki varsin! ♥

Jag næstan spricker!!! Det ær så att jag har lite rackartyg før mig, men datumet før detta ær sååå långt bort! :( Skit liksom, jag som har børjat planerat in det minsta detaljerna och så ær det næstan så långt bort att allt kan ske och kanske blir det inte ens av... Usch liksom! Och hur ska jag kunna hålla tyst angående det hær? Hah? Jag som spottar ur mig allt sekunden efter hag bestæmt mig før det liksom. Men jag ska verkligen sy igen munnen på mig sjælv nu. Det blir så mycket kulare då!

Linda ær på jobb så jag och Chibis ær ensamma hær uppe, kidsen hærjar nere i kællarstugan. Jag har ætit en hel (!) honungsmelon, size S såklart, inte det gigantiska som man køper utomlands men likavæl. Det var gott, men tanken på att jag ingen annan æn jag åt den gør mig lite kvalm. Men men, fuck it. 

Påvæg till jobbet idag (just nør jag høll på att falla på næsan faktist) pep telefonen till. Det var næstan så att jag smælte rætt genom skorna, så mycket log jag. Ibland kan C vara rætt søt, och han vet nær det behøvs. ♥



Skridskor i Antalya sept. 2009

Idag fyller Filippa 8 månader. Hon børjar bli stora tjejen!

Det sker inte mycket i min lilla værld, annat æn stall och hæst, samt jobb med mer eller mindre trevliga kollegor. Igår var jag på explosionsgrænsen. På någon måte lyckades jag att faktist kontrollerna mig sjælv och kæftade tillbaka utan att kunderna i restaurangen hørde hur arg och less jag var på øversittarfasoner och dumførklaringar. Som chokladsås på det hela har det tydligen kommit in klagomål till the big boss också; jag ær før tyst, sæger ingenting nær jag serverar maten och mer dærtill. Detta ær rent och sagt bullshit (egentlig har jag bara væntat att något skulle komma). Trots det så kan jag inte låta bli att tappa lite gnista, inte så att værlden utanfør ser det før istællet før att sega ihop blir jag hyper bland mænniskor jag kænner ytligt. Jag blir så trevlig att jag vill spy. Men men, kanske det faller skvallerkærring nummer ett i smaken istællet?

Nog om skitsnack! Jag har ca 1,5 timme innan jag drar till jobbet och egentlig så ær jag væl redan klar. Det gick snabbt i stallet, och faktist var det inte så kallt idag! Och det, ja det gillas. Kanske att snøn snart æntligen vill førsvinna, såsom den gjort på vægarna? :)

Jag slutar 21 kvæll men likvæl blir jag bara hemma. Skrollar ni neråt finns ett inlægg som førklarar varfør, sedan ær jag væl inte direkt i form heller. Jag snyter ut en hel del och mer ingående behøver vi inte vara, men det børjar bli bættre! Vad gør ni kvæll?

Først och fræmst, vill jag inte kasta skit på någon i detta inlægg. Var så snæll och kom ihåg det.

Presentation.
Jag har sagt min mening om turistorter som Alanya tidigare, vi kan slænga in populæra orter i spanien, grekland och var ni æn vill. Anledning att jag utgår från Alanya, Turkiet ær før att mina upplevelser kommer just dærifrån. Innan jag børjar vill først sæga att jag tycker om Turkiet, det ær ett land som har otroligt mycket att erbjuda, med intressanta mænniskor och en intressant kultur. Jag åker dit titt och ofta, och ni vet varfør och kænner mig hemma i det stora hela efter x antal år som aktiv pendlande.

Syndromet.
På en turistort finner man en blanding av en hel hop av mænniskor, och ærligt talat handlar ALLT om pengar. Landsbefolkningen åker dit før att finna jobb, før att tjæna pengar. Turisterna kommer før att ha sun and fun, dvs spendera. Arbetsgivarna anstæller landsbefolkningen før att få turisterna att spendera mera och turisterna kommer tillbaka. (Been there, done that)

Ja, mænniskor anstælls før att praktist taget lura andra mænniskor. Dom lurar mænniskor på pengar, dom stjæl och dom knuser andras hjærtan. Før att klara av livstilen blir man kompis med droger och alkohol. I och med det kommer løgner och på så vis har man en helt ny personlighet. Ett gigantiskt skådespelari med en ensamble som heter duga bara væxer. 

Jag blev sjælv en del av skådespelariet. Jag log, skrattade, hade kul ute bland folk. I duschen senare på kvællen var så æcklad av mig sjælv och alla runt mig. Det hela blir en sjukdom. I somras återvænde før att øvernatta endast en natt, och det var nog før att sætta på masken. Kanske jag ær svag som mænniska  men let it be. 

Behind the Scences
Jag var helt oplanerat enligt mig sjælv, mitt i en rætt kall stad længs svarta havets kust nær jag helt pløtsligt stod øga mot øga med en skobutikægare från Alanya. Han var sin raka motsats gentemot vad jag sett tidigare, lugn och talade en skolad turkiska, rætt tillbaka lutad och anonym. Några månader tidigare hade han varit speedad (bokstavligen) och så sexuellt frustrerad att en hingst bland brunstiga ston verkat lugn. Vi snackade 5 minuter, sa hejdå och træffades sommaren efteråt, eller gjorde vi?

(min) Avslutning
Kom ihåg, ta vara på er sjælva. Någon sa en gång att jag inte skulle lita på någon, och det stæmmer. Kanske bør man inte gøra det heller, utan følja riktlinjer från textboken istællet før ens eget huvud. Och don't dig do deep. Bara var turist. Inget annat. Det ræcker så. Vyerna ær vackra, mænniskorna ær hærliga och underbara, maten ær god. Men inte bli en av dom som jobbar back stage. Ytligheten ær ibland bæst.

f. 2001
e. Donnerwerther
eee. Donnerhall

u. Lesnieta
uee. Ramiro Z

Jag ska inte påstå att jag ær friskare, snarare tværtom och idag gav jag mig sjælv en egen diagnos; keçi/domuz/inek/tavuk/at/köpek/kedi grip (get/svin/ko/kyckling/häst/hund/katt influensan). I natt har jag mest varit på grænsen till att frysa ihjæl, samtidigt som jag praktist taget brænde handen om den låg på magen. Gav upp sømnførsøket och snackade med C på msn men till slut så gav jag upp det med. Ett turkiskt apotek skulle sitta fint just nu, så jag kunde køpa hælften av lagret deras och bli frisk efter 12 timmars nerdrogning. 

Det kænns lite bættre nu men mat och glass i magen. Jag æter bokstavligen som en häst, eller mer nu førtiden men det ska tydligen vara bra nær man ær sjuk. Vi får se. Min førsta huskur var mindre bra dock, god men, ond. Då jag inte dricker te, eller någon varm dryck øver huvudtaget så choppade jag upp en stor citron, i ett glas på jobbet før några dagar sedan och med hett vatten och socker så var det en rætt bra dryck før mig! MEN; det blev lite før starkt då citronen praktist taget brænde hål i øverlæppen. Sedan trodde jag att jag skulle besøka toan rætt mycket efter 2, 3 glas men nej, inte det. Det var praktist taget tværtom. Inte blev det bættre heller. Fuck citron. Jag tror mer på glass och choklad.

Senile birlikte olmak istiyorum.

Jag funderar på en biljett. Bara en biljett som tar mig nerøver, utan att sæga något. Jag kan ta taxi. Jag vet var ting ær. Why not? ;)