Rastlös

Regnet viner dar ute tillsammans med vinden. Jag brakar med internet (för jag vet inte vad annat jag ska göra) och nu efter en timme (!) kommer jag in pa bloggen. Det finns nog en anledning. Jag ar sa ackligt rastlös av tankar och dom maste ut, ut ut. Men det ar sa mycket enklare nar mina ögon bara möter ord och inte andra ögon sa istallet för att faktist prata, valjer jag att skriva det har...

Det galler faktist inte en hembiljett nu. Nej utan den dar javla skrammande framtiden. Jag pissar i byxorna nar jag tanker pa den och magen vander sig. Vad vill jag? Var vill jag? Kan inte alla andra bara sluta upp och tycka om vad jag borde göra? 

Kaftsmallen fran imorse blev en stor jakla grej, tror ni inte att idioten ifraga aven skrivit till Cihan och lagt till en massa skit? För att sedan fanga honom pa facebook chatten och komma med massa tomma hot anklagelser? (jag blir sa trött, och ledsen faktist) Denna gamla bekanta, ar egentlig nte en av mina favoriter. Under början av mitt och Cihans förhallande gjorde han allt, allt för att sabotera och baktalade oss bada tva, kallade mig hora, sa att jag haft ex antal partners under sommaren (jag hade endast haft Cihan, och det langt efter att vi traffades!) plus, plus plus.

Jag trodde snubben andrat sig, vaxt och mognat. Men nej, inte alls. Inte ett dugg har skett och han ar samma skit som förut. Nu brukar inte jag prata sahar i bloggen men jag blir sa less, och sa uppgiven och sa... radd för manniskor. Fattar ni? 

Jag vill bara be alla  dra dit pepparn vaxer. Ibland tror jag att ag egentlig bara borde vara ensam och skita i allt. Samtidigt tanker jag pa att sadana har manniskor inte far veta hur jag kanner och att dom verkligen bara stampar pa mig och lyckas med vad dom vill! 

Nej, jag tror jag gar och dör, eller nagot. Det varsta ar att gamla vanor, fran en mindre bra tid liksom pockar pa insidan. Försöker tranga sig in men jag vet att det inte hjalper. Jag vet att det slutar med att jag spyr och sover daligt och mar, annu samre. 

Jag ber inte om medlidande. Inte heller om uppmarksamhet. Men jag kan bara inte prata ibland, och det maste ut. 


 

Fick veta att det varit problem och felmeddelande i bloggen nu. Har provat att fixa det, men om det ınte vill komma fram pa bloglovin, sa kan ni helt enkelt bara skriva in imin adress i adressfaltet sa borde ni se mina fina (skit) inlagg.

Kram


Dumma internet

Vi har i nagra veckor hackat oss in pa ett öppet internet men nu, ar vi faktist lagliga. Mitt emot finns ett internat för tjejer som laser till sjuksköterka/lakare ch för 10 ytl i manaden far Cihan anvanda sig av deras internet. Jattebra, billigt, enkelt! Om det kunde funka... Det gar sa trögt att ingenting fungerar och det om nagot gör mig galen. Inte ens google vill komma upp utan allt blir 'hata' alltsa fel. Med andra ord ar ja tillbaka pa det öppna internetet, jag orkar inte sitta och vanta pa att kanske komma dit jag vill, nar jag jag val vill det! Sa har sitter jag, med datorn travad pa e dunge böcker, i en konstig vinkel, men sa funkar det!

Tja, jag har lekt med bebis hela dagen. han börjar digga mitt ljusa har och konstiga sprak men jag ar saker pa att han förstar! Iaf lite :) Vi har idag sjungit och hans mamma och mostr har ıntressant lyssnat och skrattat. Men hej, the baby loves me!


Igar kom C hem med dessa, jag vet inte hur smart det ar att ata det 3 pa natten men det gjorde vi. Lite ont i magen efterat ja, aven om vi bara at en halv och det tillsammans! Det fina med turkiska sötsaker ar att lite racker. Man behöver liksom ınte trycka i sig hela kvallen (natten)...


Besvikelse

Ibland bara söljer den över en. och imorse var en sadan gang, eller i morse och i morse... nar jag egentlig steg upp lite efter mitt pa dagen. Jag gjorde det enklaste och stangde av, faktist. Kande ınte att det fanns nagon anledning för en diskussion. 

Man tror att nagon har ens rygg men det verkar inte vara sa. Naja, detta gav mig val bara lite mer olja i skinnet och till nasta gang rinner det val lattare av mig.

Det blaser som tusan, dörrar har slamrat och fönstret till och med ristat! Nu regnar det och det betyder att vi har ett typiskt vader för just svarta havet. Cihans aldsta syster, hon som ar gravid och har varit har ett tag da hon matt ganska daligt och knappt atiti, har sin man pa besök. En trevlig prick som pratar lite engelska och garna tar tillfallet i akt att öva pa just det nar han traffar mig. Han ar förövrigt helt lyrisk över att han skall bli pappa, vilket jag förstar.

Nej, jag vet inte riktigt vad som sker idag. Det pratas om att baren ska vara stangd i helgen pa grund av förra helgens handelser men inget ar sakert annu, vi far helt enkelt vanta och se.

Ett riktigt morgon inlagg!

GODMORGON! Ar ni i chock? Det ar jag, för nomalt snusar jag som bast den har tiden, iaf na jag ar har da detta ar normal morgon i Norge... Inte tro jag kommer stiga upp bara, nej förmodligen somnar jag snart om igen.

Upptackten den har morgonen var mindre tevlig dock - inget vatten. Ibland stanger dom av vattnet har, utan att jag egentlig vet varför. Ratt dumt, men det finns ınte sa mycket att göra at det. Normalt sker det pa söndagar mellan ca 15 - 18 men nu har det varit av sedan sent igar kvall. I guess Turkey is Turkey...

Fick en aningens kaftsmall nu pa morgonen ocksa. Under vara korta timmar  i Alanya för ca en manad sedan traffade vi pa en gammal bekant och hans nya flickvan. Hon la till mig pa facebook och vi pratade lite för nagon vecka sedan. Nu hade det kommit ett mejl fran honom som sa att jag ınte behövde fraga sa mycket. Eeeh? Vad hade jag fragat? Hur mar du? Hur gar det? Aker du till alanya eller trabzon til vintern? Nej, men da kanske ınte hon skulla fragat samma saker?

Paranoida idiot sager jag bara. Blockerade bada och bad en ironisk ursakt for trying to be nice. Men jag vet inte, om man vidare sander den lilla konversationen vi hade till sin pojkvan, ja da sager val det nagot om tjejen med...



Wtf?

Ett mejl klirrade i inboxen pa facebook för ett tag sedan. En amerikan som pastod sig kanna mig och med detta meddelnade skickade han aven nagra lanker dar det fanns bilder av honom, nagot jag ınte öppnade, men kunde se miniatyrer av.Nar jag sa att jag ınte hade den mınsta aning om vem han var blev amerikanen förbannad. Man skulle tydligen ınte vara 'cocky' med honom för det var hans land som styrde varlden. Eeeh? Jaha. JO, han kande mig hade traffat mig i Sverige förra sommaren. Sorry dude, men da var det nagon annan. Helt plötsligt var jag en biatch. 

Hahaha, det var ett ordentligt gott skratt! Finns sadana manniskor pa riktigt, eller blev jag utsatt för ett skamt? Skrattar gör jag iaf...






The not so blue nose

Tja, idag ar inte nasan like bla som igar - ınte heller ar den sa har stor utan det ar bara kamerans vinkel eller jag som tar fel typ hela tiden... Tippen ar en aning mörkare idag och det syns ınte riktigt pa bilden men... jaja.



True

At this moment there are six billion, five-hundred and two million, eight hundred and sixty seven thousand one hundred and twenty people in the world, give or take a few. And sometimes all you need is one.

Where is my luck?

Imorse höll jag, seriöst pa att dö. Ja, det ar sant. Jag bestamde mig namligen för att aka, och faktist  sa bestamde jag mig för en biljett som gjorde att jag skulle masta aka mot İzmir redan i morgon. Kanske ni förstar vad jag menar nu med det förra inlagget. Sagt och gjort, jag gjorde en reservation och nar jag skulle trycka fram priset... sa skulle jag betala över 200 eruo an vad priset var fran början. Eeeh? What? Okej att det kommer till en del skatter och avsgifter men 200 euro?

Med andra ord betalade jag den inte. Da kan jag lika garna boka med THY och veta vad jag far, istallet för det dar. det ingick ingen mat, knappt bagage sa det skulle jag mastat betala extra för och vet ni vad? Jag bara stangde ner sidan och hamtade mig mat (pptatismos med typ kara lahana och vitlök), da jag saklart av ren stress bott pa do innan.

Undrar vad Cihan sager nar han kommer fran jobbet dock... om han skrattar eller grater?

Heart vs Brain

Jag tanker ınte. Orkar inte saga vad som sker idag. Med dessa rader borde ni kanske första att det ar en kamp mellan hjarta och hjarna och att jag inte alls vet vad jag vill. Jag vet inte vad jag vill göra. Jag vet vad jag borde göra men hur? Hur gör jag det har?

Barnskrik och trafik distraherar lite. Men nej, jag vet inte om det har ar ratt. jag vet inte om det ar fel. Fuck everything.




Emre Aydın - Son Defa
Yükleyen forumdolu. - Yüksek çözünürlüklü video keyfini yaşayın!

Jag bara maste...

För det stammer sa skrammande bra;

''Vattenmannen är ofta ganska kluvna när det kommer till kärleksrelationer. Dels har de ett starkt behov av närhet samtidigt som de har en djupt rotad rädsla för att binda sig och också ett visst behov av att vara ensam. De kan därför vara tämligen svala i en relation till dess att de verkligen går in i en djupare relation där de kan kombinera sin självständighet med ett engagemang i någon annan, då är det oftast mycket trogna och pålitliga. .''

Tarkan - Sen Çoktan Gitmişsin


Tarkan - Sen Çoktan GitmiÅ�sin (Yeni Å�arkı)
Yükleyen xHitx. - Video klipler, sanatçı röportajları, konserler ve çok daha fazlası.


Jag och Tarkan sager godnatt (ınte för att jag ska sova) medans Cihan borde vara pavag hem fran jobbet. Jag kan inte annat an att tycka om denna skiva!

Eeeeh?

För allas information ar min nastipp bla. Blue. Mavi. Blau. Tyvarr kanj ag ınte fa det pa bild da kamerasladden har rymt men alltsa hallaaa?





I guess I'm still swedish

Jo, faktist ar jag svensk ibland. Som nu nar magen kranglar da vill jag egentlig bara ata en sak; lite grövre bröd med vitost (kasar har i turkiet) samt halsofil, som jag byter ut mot Kefir har. Och faktist, sa har det lugnat ner sig. 

Om det var kefiren, brödet eller bara det faktum att det var öve vet jag inte. Men gott var det. Behöver jag saga vad jag ater till frukost imorgon?

Att leva utan fysik narhet

Surfade runt pa Aftonbladet och hamnde mitt i en fraga som faktist, berörde av nagon anledning. 'Ligglös' skrev sahar;Finns det några hälsorisker med att leva utan fysisk närhet? Jag undrar därför att jag trots otaliga försök aldrig lyckas få någon i säng. Ingen som tar på mig, ingen som rör vid mig. Det är snart 2½ år sen någon tog i mig "på riktigt" och ibland går jag till frisören enbart för att få känna någon ta på mig. Människan är ju ett socialt djur och jag undrar om detta verkligen kan vara hälsosamt.

Det later sa simpelt, att personen i fraga ınte fatt nagon i sang men det ar ju ınte problemet, probelmet ar just att fysisk narhet och beröring ar viktigare an man tror. Jag tror alla vi som har distansförhallande förstar, nar jag ar i Norge/Sverige saknar jag en speciell sak nar jag ska sova, och hall i er nu - Cihans fötter. Fötter ar absolut ıngen favorit kroppsdel men vi da vi sover ar det just fötter som haller oss samman. För att se om de andra fortfarande ar kvar och om jag till exempel försvinner för langt bort drar han mig in, med just ötter samt armarna. Konstigt kanske, men det ar bara sa det ar. 

Det som betyder mest, ar val trots allt de sma sakerna? Den dar pussen pa kinden, klappen pa axeln eller bara fingarna som stjal min nasa. Fysisk narhet, och da menar jag just dom sma, minsta sakerna ar sa sjukt viktigt men nar man har det sa tanker man ınte pa det. Det ar som att köpa mjölk, dricka mjölk, ta ut soporna eller dammsuga. Personligen kan jag bara inte ta det sa. Jag har sagt det tidigare, men vad ar anledningen till att jag tillater mig att nastan bo isangen vissa dagar? Eller vila hakan pa hans axel sa fort chansen kommer? 

Och han likadant, min hand i sin, 'give me your nose' och pekade pa sin axel nar mın haka ınte ar dar. Det later kanske fanigt, tonarsaktigt men vi behöver det. Vi behöver det sa otroligt mycket.

Hon som svarade pa fragan, menade samma sak. Att vi behöver det. Aven om det bara ar en axelmassage av en frammande manniska eller som ovan skrivet ett frisör besök sa behöver man just den dar beröringen.




Sedan det ar sa inne med vampyrer tankte jag testa grejen i Kemer...




Normal değil (Inte normalt)

Faktist, har dagen varit helt ok. Traffade Tuğba och Özge pa Süleyman och knaprade lite kexs (som rumlar i magen som fan) och Özge kramade om mig flera ganger med tanke pa lördagens handelser.Jag har kant att det har pratats sa latt om just lördagen och nastan blivit arg nar dom skojat om det som hande, men idag kunde faktist jag ocksa göra det. Da det ar chef fritt samlades nastan alla ınne pa kontoret, vi snackade om det som hant och sa kommer en bartendern, vars engelska ar sa dalig att den ar bra med en kommentear som ar gammal men funkar.

'Emmaaaaaa.... you afraaaay? Ben veryy verry afraaaayyy. Poff Poff.'

Jag kunde ınte annat an att skratta, vad ska ma annars göra? Senast jag var har blev det en liten visit tll polisen pa gund av en full snubbe som tyckte det var kul att sla folk med stolar och hur jakla kul ar det att sitta hos polisen klockan 5 pa morgonen? Det var just da som bartendern upprepade just dessa ord. Jag kunde inte annat an att skratta, han gjorde ju precis ratt! 

Att tillagga var ju att nar just denna killen blev förhörd av polisen den natten sa laste han tidningen samtidigt, fotograferade och jonglerade med en vatten flaska. Let's face it, LAZ ar inte normala.



Jag och Özge i maj






Tisdag

Idag ser ut som igar, vanner. Med abdra ord funkar lite och jag springer pa toa och magen blir platt (are). I just love it. Sitter och försöker banda ut ting med problemlösning ala samhallsprogrammet men det gar ınte sa bra. 

Ar mindre positiv sa jag ska halla tyst. Ni ska inte behöva lasa mina ettriga tankar och klagomal.

Ha en fin dag!

With or without you


Dondurma bitti

Jag har allsta haft i mig resten av glassen. Tycker jag var varrd det bara för att liksom. Jag har aven hunnit ha chokladglass pa mitt vita singlet, vilket gjorde att jag fick halvt panik, vrakte en halv flaska (okej, ınte en halv men ni fattar) över magen da jag ınte orkade ta av mig singleten och nu... ar flacken borta och glassen slut.

Dessutom tycker jag Ciihan kan komma hem fran jobbet ASAP för jag har trakigt och alla har gatt och lagt sig. Jag ar med andra ord pa topp nu. Glassen ar dock fortfarand slut... Okej, jag skulle kunna smyga ner till marketen och köpa mer men da vacker jag förmodligen nagon. Och hur smart ar det?



Bitti!-------------------------->

Sugar

Jag gav efter för trycket och at den dar glassen trots allt. Men, duktgt nog efter maten! Nu vill jag dock bara ha mer... 

Sitter med aningens funderier (och kanske darfö mitt sockerbehov höjs mer och mer?) om framtid och nutid, ditt och datt. Jag orkar inte vara social med resten av familjen i TV soffan, orkar ınte första vad tv programmet handlar om. Jag har liksom ınget att saga, jag ar lite tom för ord och funderar pa att sova faktist. Sa trevlig jag ar! Sa otroligt social, men jag skyller pa magen och pa dagens början.

Minns ni att jag sa att det har med busy mornings inte riktigt gar sa bra ihop med mig? Imorse var det rop och skrik och lek i hela huset ochdet tog min udd lite ;) Jag ska inte klaga nu, jag ar gast och ber ınte folk om att tassa runt för min skull men... det ar egentlig bast, var jag an ar, att vakna till ett tomt hus.

Mer glass? Mer applen? Mer socker!

Adımı Kalbine Yaz


Egentlig gillar jag inte Tarkan. Eller jo, den allra första tiden da han inte var pop prins och innan han sjöng med Wyclef Sean. Men den senaste plattan ar bra. Mycket bra.

Hazin bir siyaha boyandı bulutlar

İkimize ağlar bu nazlı yağmurlar

Umudum azaldı geçiyor zamanlar
Ayrılık efendi kulu biz aşıklar


Ellerin avcumda soldu
Yaralı bir ürkek kuştu
Biten bir aşktan çırpınıp uçtu


Yolun açık olsun demek isterdim
Boğazım düğümlü sözlerim kayıp
Bir daha ömrümce kimseyi sevmem
Çünkü bu bedende yüreğim kayıp

Beyaz cennetlerden inecek melekler
Seni korur onlar dualar dilekler
Bense bu sevdanın uzak gurbetinde
Savrulurum her gün senin hasretinle


Hahahahaa.






Köy Elma

Jag hade faktist tankt vara duktigt och ata mat, ooch jag har tur för det ar min typ av favorit mat som star pa spisen (taze fasulje, om nagon kan beskriva det sa gör det, jag bara kan inte) med bulgur tilllagat med farsk peppar och tomat. Jag alskar det, men bulguret ar inte klart sa jag vantar, med ett köyelma (by apple, alltsa ett apple plockat i byn uppe i bergen)

Oftast ar applena söta i Turkiet, iaf dom jag alltid lyckas köpa. Med inte dom har. Dom ar perfekta syrliga och om jag minns ratt sa ar Trabzon kant för just sina syrliga och goda applen, om inte sa var det en sann patriot harıfran som berattade det... jag minns inte riktigt.

Men alltsa, javlar vilka applen. Dom ar fula och prickiga men sa sjukt goda att jag dör. Nastan sa att jag varken vill ha glass eller mat.

Lite plus finns val...

Minns ni i lördags da jag at sa jakla mycket? Sedan dess har jag sett mer eller mindre gravid ut och kant mig aningens uppblast. Dock ar det över nu och jag skulle nog kunna ata, inte fullt lika mycket som i lördags, men nastan.

Arligt talat ar jag skithungrig, pa glass. Det finns en Vinetta i frysen men jag vet, VET att jag borde ata mat först. Men vill jag det? Kan jag inte bara trycka i mig hela glasstartan, och sa vara nöjd? Pleeeeease?


Andas...

Nej, jag ska ta mig samman. Det kommer at ordna sig, jorden kommer att fortsatta spinna, jag kommer inte att dö, jag kommer inte heller att fa so jag vill da jag ınte har det blekaste aning om vad jag egentlig vill för allt ar egentlig lite fel.

Men, jag ar ordentligt spysjuk av stress. Det sker för mycket, och jag har inte den kontroll som jag behöver för att kunna slappna av. Jag kan ju saga att ja besöker toan ratt ofta utan att vara acklig men den har situationen ar om nagot laxerande. Fragan ar bara var allt kommer ifran?

Cihan ar ute och ordnar med sin skola. Han laser pa dıstans och har snart bara nagra manader kvar och sa far han sitt slutbestyg. Han laser generellt med inriktning pa turism, alltsa sprak och en del kultur. Det konstiga ar att jag ser honom aldrig plugga? Dock nar man ser pa testresultaten sa har han som minst 95 % korrekta svar. Jakla fuskigt det dar...

Det kanns lite battre nu, an senast. Har snackat med Linda som reagerade helt ratt och bara lyssnade utan att kommenetar och darmed stressa upp mig mer, dock halle rjag mig för mig sjalv. Jag har för mycket i huvudet för att första turkiskan och att prata finns inte pa tanke. Helst av allt vill jag bara prata svenska nar det ar sa har, och faktist bara lagga mig och sova och hoppas att det inte alls hant. 

Men, efter regn kommer sol, inte sant?

Kanner ni stressen, vanner?

Jag tror jag spyr. Pa riktigt. Det vill sig bara inte.

Att ta sig fram

Det ar kvavende ute. Om det ar pa grund av alla avgaser fran trafiken eller pa grund av vadret vet jag inte, men det gick knappt att andas nar jag var ute och gick.Det passerar ca 3 bilar varje minut förbi lagenheten nu nar klockan ar sju pa kvallen, kanske fler da och da. Mitt i natten dras antalet ner till ca 3 bilar pa 5 minuter men det ar likaval ljud det. saklart ska dom tuta, hanga utanför fönstret och ropa mellan varandra, smalla i bildörrarna och mer dar till. Pa natten ar det ratt irriterande om man har det minsta problem att somna men nar man val somnar blir det till en mindre bra melodi.

Dock ar det synd att det ska vara sa mycket avgaser. Efter nagra veckor har börjar nasan tappa igen och edt blir nastan som en allergisk reaktion, nagot som bade jag och Cihan kanner av. 

Men, det ar val sa nar staden egentlig ar för liten jamfört med antalet invanare. Att ha bil ar inget maste i Trabzon, sa lange man haller sig inne i staden och inte tanker sig ut till byn. Visst gar det bussar, men da ar man saklart bunden till tider och alla vet val att turkar och passa tider sallan gar ihop?

Vi har knappt haft bil har i Trabzon sedan vi kom fran Kemer, det har inte varit nago t större problem annat an kvallarna da Cihan jobbat och bussarna slutat ga (sista gar mellan 00.00 och 01.00 om jag minns ratt, och vi ar ju klara runt 4, 5.) Da ar det antingen taxi, eller personalbussen som galler. Eller som igar nar vi fick sitta p med en av kockarna och först köra runt halva stan innan vi lyckades ta oss till vart kvarter. Saklart kan man ga, men det tar en stund fran Forum och hit och vagarna ar inte sa promenad vanliga överallt. 





Utsikt fran Boztepe över Trabzon





Sunday

Vilken natt! Med anra ord sov jag inte förran langt efter att jag brukar vakna efter att ha bombaderat Cihan med fragor, pratat och undrat. Jag undrar fortfarande en hel del om jag ska vara arlig, för detta ar inte min varld. Garkvallen var allt annat an normal...

Iaf, vi mar bra. Ingen av oss har en skrama och nyduschad och frasch vantar jag pa pide till frukost. Jattenyttigt men what the fuck. Jag ar less pa agg och bröd. Helt arligt vill jag, helt egentlig ha en skal med kall mjölk (som efterat kommer ge mig magknip) och Kellogs special K med frystorkade röda bar. I'd kill for it! Men, Pide ar gott det med sa jag har det bra.

Huset ar fortfarande tomt, vilket ar skönt. Jag har lite problem att vakna till fullt liv, dammsugare och skrikande barn, det ger mig daligt morgon humör sa denna tysta morgon njuter jag.

It's a wild world

Jag borde vara dödstrött. Jag borde inte kunna halla ögonen öppna men har sitter jag. Chocken har lagt sig, tror jag. Frossan har iaf gatt över. Oron finns dar hursomhelst. Vad hande egentligen? 

Man borde veta, att nar electriciteten ligger i luften, da ar nagot fel. Da kommer nagot att handa. Samtidigt förvanas jag över hur kall jag ar. Hur fort jag stanger av och blir sjalvisk. Vad ar det har för varld?

 

 


Bättre fly än illa fäkta

Fytusan jag har ont i magen. Det är inte smart att äta dubbelt så mycket som man brukar! Dumt dumt dumt! Vi snackar hela kroppen gör ont, typ.

Jag vet inte hur många som anmärkt att jag inte är turk idag. Likaväl snackar dom turkiska till mig? Var vi än går, restauranger, butiker så tilltalar dom mig på turkiska. Jag ljuger om jag säger att jag inte gillar det men det är, aningens komiskt. (:

Det är livat värre här just nu. Stället är knökfullt och trabzontempramentet pekar på rött hos några unga män som just blev utkastade. Vad är det med svarta havet människor och deras temprament? Det är knappast så att dom vinner något på att laga bråk... När vi lämnade alanya för att åka till kemer för några veckor sedan brusade en kille på motorcykel upp och bestämde sig för att ge igen (vi tutade på honom då han svängde ut rakt framför oss) och Cihan blev både arg och rädd då killen började plocka fram något ur sin jacka. Jag sa åt honom att köra, fly var feg, ta ingen fight.

Jag vet inte, vad snubben hade innanför jackan, men jag undrar heller och låter han tro att han skrämde bort oss än att kanske haft otur och hamnat under vård, istället för under solen...

Nu kör vi!

Restaurangen fylls säkert upp och är snart full, clowner och dansare har gjort sitt på bröllopet och sünnet firandet och just nu dansar bruden till 'i love soca' sant, hur nördigt det än låter. Jag har ätit som, jag vet inte vad. Först sigara börek, knäckäpple, sedan var det mat kvar från bröllopet, ingen fråga utan 2 tallrikar ställdes bestämt framför mig och Cihan. Jag är så mätt att jag spricker. Jag är så full av mat att det räcker minst 3 dagar. Har även tjattrat lite med Süleyman som verkade tycka mina enkla ordval var aningens underhållande. Tja, spännande spännande. Dock börjar det bli kallt. Sommaren är över och i och med att stora delar av baren har öppet tak är det jacka som gäller. Kanske är det, 20 grader ute. Vad gör ni ikväll?

Snacks

Det är väl ingen nyhet att nötter är ett populärt snack här i Turkiet? Det vanligaste är väl kanske solroskärnorna eller den vanliga blandingen som faktist är rätt torr och smaklös enligt mig. Sedan är det såklart torkad majs, pistage nötter, ja you name it. Själv kommer jag inte överens med solrosfröna. Jag sväljer dom hela, får ont i halsen, jag kan bara inte äta dom! Det finns ngt som slår allt dock. Mandlar! Glöm chips och popcorn, chilinötter och majs. Mandlar is the shit. Synd bara att dom tar slut så fort...

Sünnet och bröllop igen

Dom ar verkligen busy har maste jag saga. Ikvall ar det bade sünnet firande, samt ett bröllop samt det vanliga i baren. Cihans kommentar pa just sünnet firande lat ungefar (pa turkiska och en del svordomar inblandade); ''vad ar det att fira, att ungen haft ont nar dom skar av skinnet pa hans mindre version'' Jag kunde inte annat an skratta och menade att familjen i fraga har sakert pa tok för mycket pengar som branner i fickorna.

Dagen har annars varit lugn. I brist pa matlust bakade jag scones till frukost nagot som Cihan tyckte var nagra markliga kakor (?) men men... förhoppningvis kan han hitta pa nagot trevligare imorgon da :) hehe. Det förbereds med clowner och fina klaningar runt om mig, fragor om var toaletten ar, var Zeki Bey ar, om Süleyman Bey ar antraffbar regnar och lilla jag svarar sa gott jag kan. Det ar skit att min turkiska inte ar battre men men.

Nej, nu ska jag fortsatta leka sekretare/receptionist/idiot. :)

Iyi geceler!

Tja, jag och C är ensamma i baren. Jag tror inte kvällen blir så sen här just idag. Vi kikar på produce - videos, eller han gör det och jag stöttar upp när engelskan blir knepig, vi bygger lite musik i cubase 5, och mer än så är det inte. Egentlig är det skönt, för det lär bli senare och mer busy än idag, insallah. Men, the thing is - jag är dödstrött nu. Jag som sovit halva dagen idag kan knappt hålla ögonen öppna. Det är ju egentlig sjukt, jag sover nästan dubbelt så mycket här som i norge. Jag fattar det bara inte. Är det han som smittar? Eller den trafikluktande luften? Eller kanske jag behöver det... Imorgon väntas det bli hela 28 grader varmt här, molnigt men inget regn. Annars känns det som om sommaren är förbi tyvärr. Senast igår fick jag nyheten att regnet fullkomligt öser ner i norge. Nice? Inte så faktist. Jag skulle inte tacka nej till 2 månader till med sommar. Nu låter det som om vi ska dra, jag hoppas på film ikväll och varför inte glass? :)

Mat, igen

Hösten är här. Iaf är den påväg. Det är svinkallt här inne på süleyman och jag har dragit på mig Cihans tröja. Han har av någon anledning dukat fram mat, en till gång, ris och salat, ost och acili ezme. Jaja, mat skadar väl inte. Inte heller skjuter jag i vikt av maten här heller. Eller jo, en kroppsdel! Kan ni gissa vilken?

962

Plitar ner det 962a inlägget från mobilen. Det ses fotboll, turkisk musik kommer från högtalarna, lukten av té är stark. Ja, kvällen blir nog inte så hektisk. Vi har ätit bön och ärtsoppa som var så god att jag flög av stolen och åt en extra portion. Jag planerar och tänker, fantiserar och hoppas. (Vid eftertanke är det yusuf güneys nya skiva som spelas i bakgrunden.) Och jag inser, hur kär jag är. Trots stormar och regnoväder, snackiga grannar och två skilda kulturer. Vad gör nì en fredagskväll som denna? Hur är vädret?

Mamma sjuk

Jag kanner mig liten och saknar mamma. Ar det ok nar man ar 22 ar, och inte bott hemma pa över ett ar? Ingenting fungerar som det ska. Stressen ater upp mig och jag vet, arligt talat inte avdjag vill.

Can only tell you what it feels like

Fredag, och jag sov pa tok för lange för att kunna funktionera normalt. Egentlig vaknade jag i normal tid men da Cihan sov som en sten sa la ja mig bredvid honom igen och sov, fyra timmar mer... Visserligen vaknade jag upp sakert tio ganger under de fyra timmarna men anda sa blev det lite mer an jag tankt mig...

Idag töms lagenheten för ett par dagar, det ska bli ratt skönt faktist da det har varit prakitst tagit fullt har i tva veckor nu. Men, mycket kan fortfarande ske sa vi far se...

Rihanna och Eminem star pa repeat, utan att jag egentlig vet varför. C hade en remix dar man praktist tagit klippt bort Eminem, vilket ar ren dumhet aven om jag förstar det, da det ar svart att remixa hans rap till house. Dock sa laddade jag ner orginalet och menade att viss musik inte borde remixas...

tröööööööögt

Allt ar trögt. Facebook art trögt vilket gör att jag inte far se bilden pa min kompis nyklackta dotter, vilket ocksa ggör att mitt behov, ja behov (!) för just facebook inte tillfredstalls. I know ım a sucker... haha. Jag har hackat mig in pa ett internet, det andra under tiden har i Trabzon sa pcn star pa x anta böcker för att komma nara nog för att fa atgang. Vilken nörd jag ar...

Dessutom vill jag ha mer tarta, eller mat, eller varför inte glass. Ar ni i Turkiet bör ni köpa Cart D'ors Çikolata Karamell. Vi at en hel burk pa en kvall, eller... jag at mer en halv pa en kvall... Annars ar Kurbayie Güzelli ocksa god. Glass med sma kakbitar i... mums!


Cookie canavar

Fan, tror ni inte jag tryckt i mig en hel del tarta en da? Men, jag borde val leva upp till namnet jag gavs en gang, faktist utanför en brödfabrik i alanya; cookie canavar (kakmonster). Jaja, jag skyller pa att det inte finns sa mycket frukt hemma, men nagon gang da och da ar det val ok att ha i sig lite onyttigheter?

Jag insag nu, för typ 2 minuter sedan dakag tryckte upp min blogg för att se om alla inligg kommit upp som dom ska, vilket dom inte alltid gör och visst hade bilden av mig och Yusf Güney kommit upp alltid. Men, ar det bara jag som tycker att det ser ut som en bebis mage pa mig? jakla mycket snack om sadant nu, men 1) jag ar inte gravid 2) och har heller inte nagot sadant inplanerat förran om typ 10 ar. Men, det kanske inte ar sa konstigt, da jag ar omgiven av en nyfödd bebis, en gravid svarsyster samt en femarig kille har hemma. 

Dessutom, finns det saklart en liten press pa mig och Cihan med, inte att skaffa barn, men om vi förlovade oss, satte ett datum för bröllopet sa skulle nog iaf en del av familjen bli valdigt glada. Dock anser jag att, trost 3 ar tillsammans att det inte ar dags. Ja, jag vet. Jag ar öppen och personlig nu men sa far det vara. Vi har varit tillsammans 3 ar, och manga ganger har det varit allt annat an enkelt. Dock sa har det varit en hel del pendlade för min del, hit och dit. Kankse det varit annorlunda om dessa tre aren hade varit mer sammanhangande? Om vi bott tillsammans och levt tillsammans utan avbrott, och faktist familj (inget illa menat ön hur normalt lever man egentlig med ens pojkvan familj? Det gar, och dom ar jattesnalla men det ar svart att skaffa sig ett eget liv.) Ja, vi far se helt enkelt.  Vi har en del planer, och sa frt som möjligt satter vi dom i rullning. Med andra ord, nar det finns nog med pengar.

Inte enkelt inte enkelt... nog om det! Provade satta ut videos har fran facebook men dom vill helt enkelt inte synas :/ maste nog ta mig en tur inom dailymotion trots allt...


Persembe

Jag har nyduschat (wow, att jag tog mig i duschen idag anda) nu ater resten av familjen tarta, men jag klarar det inte. Magen svider och i munnen smakar blod. :s

Inte tro nu att jag gillar att ga runt skiig, men jag kommer inte rikigt helt överens med den lilla boxen som gör vattnet varmt. Antingen sa ar det brannhett, jag skallas och typ dör eller sa blir det iskallt och jag skakar tander. Jag ogillar den dnar boxen med andra ord! 

Dock tror jag, att jag ska ga och vara lite social. De sneaste dagarna har en ung tjej varit hos oss pa kvallarna och hon ar aven har ikvall. Om hon ar en slakting eller inte vet jag inte, men första idag pratade vi, lite. jag har varit lite skeptisk, da det snackas en del mellan grannarna att jag ar har, bor har, med mera och har darför hallit mig undan. men jag tror Merve, som hon heter ar okej. :)

Taaadaaaaaa!



Bildbeviset!

YG var faktist trevlig och ödmjuk, iaf det lilla jag sag av honom. Under flera tillfallen sprang mindre barn runt hans fötter och medans personalen pa Süleyman sjasade bort dom lyfte han upp dom, mot sakerhetsvakterna rad och skojade pa. 

Har en del videor ocksa, men vet inte hur jag far upp dom. Ngt tips?

Ps, Det var ju fint att jag fortfarande hade lite farg kvar, annars hade jag varit aningens blek i jamförelse..Ds




Lite stressad, ja.

Aaah, internet! Det kuttas lite da och da, och det kanns allvarligt som att man bor mitt ute i skogen utan det. jag letar biljetter, mellan varven da det vill funka samt stressar aningens. 

Uffa.

Funderingar

Det har börjat igen, drömmande. Jag vet inte vad det är som gör det så verkligt, men verkligt känns det till och med när jag vaknar. Inatt var jag gravid, vilken månad vet jag inte, men magen hade just börjat synas och med andra ord började folk förstå och gratulera. Känslan var så verklig att när jag vaknade undrade jag om jag kommit ihåg att berätta att han skulle bli pappa... Haha. Så sjukt, så verkligt att jag till och med hade handen på magen när jag slog upp ögonen... Inte tro nu att jag planerar att just bli gravid - jag är för ung och inget barn ska födas in i denna situation.

Kanske beror det på, frågan som ställdes utanför restaurangen igår. Såklart när vi gifter oss, när bröllopet står. Visst anordnar ni det här så vi får vara en del av det? Visst är det väl dags? Inte ryck på axlarna åt mig, jänta! Jag bara log och fortsatte rycka på axlarna. Herregud, bara tanken på att 300 människor ska se på mig, och att ca 280 av dessa är helt okända... Det skrämmer mer än själva löftet. Jag menar att det räcker med familjen och de närmaste vännerna - till oss två. Men tydligen ska hela familjens bekantskaper bjudas, sådana man aldrig annars träffar. Eeeh. Hjälp! Är jag ensam om det här? Är jag okulturell och envis om jag inte vill ha 270 okända på mitt kanske framtida bröllop? Jag är en ganska öppen person, men inte så öppen. Inte så ogenerad... Som skandinav är väl inte släkten lika viktig för mig heller. Visst, jag vill ha min familj där, om den dagen en dag kommer, men inte släkten. Inte dom jag knappt pratar med. Men, är det ok? Eller anses det snålt och otrevligt? Kan man kutta ut typ 90 % ur släkten bara sådär och ha en någorlunda privat fest i turkiet?

Inte nu för au jag planerar att gifta mig imorgon. Jag funderar.

A never ending night.

Fn, den här kvällen tar aldrig slut. När musiken stängdes av så sjunger och klappar folksamlingen i takt och rytmer och fortsätter dansa? Eh, wtf?

Late night blog

Ergün sjunger sina sista minuter, Cihan har en programdel kvar. Det ar proppfullt och lat mig beratta att det ar omöjligt att ga pa toa utan att sta i kö, om man ar tjej! Varför ar det aldrıg kö in the mens room? Kan det bero pa att mannen inte byter om/sminkar sig/tar extra lang tid pa sig bara darför att det ar kö just inne pa toaletten? Inte vet jag, men man börjar ju undra.

Med all ratt börjar det klia i ögonen. Klockan ar snart 3, fast jag börjar val anpassa mig jag ocksa. Förmodligen kommer jag vara pigg och glad nar vi kommer hem, vid 5 eller sa. Som vanligt har det varit lite uppstandelse har. Inget brak denna gangen, utan snarare en drama queen som glömt resevera bord (ett maste har) men vagrade erkanna sitt misstag och hade sitt sallskap vantandes utanför, minst sagt missnöjda. Men vad gör man? Om hela stallet ar fullt och det inte finns en reservation? Det finns helt enkelt inte mycket att göra. Mitt i allt klagade hon aven pa att hon mastat vanta ett tag nar hon hade bestallt mat ıgar för att vara exakt. Eeeh? Jaha?

Nog om dramaqueens och klagomal. Vad har ni gjort i helgen?

Fruitmania

Jag vet inte hur mycket frukt jag atit pa senaste - men det finns bara bra saker med det! Förutom glass har jag inte annat sött an just frukt pa lange. Ja, nagra bitar baklava men ingen choklad, inget gummigotteri ınget sdant dar.

Dock ater jag nastan skamligt mycket frukt. Det finns bokstavligen inga ord och jag haller igen för att inte averka 17 tallrika pa en kvall. Haha. Vilket problem! Jag menar dock att alla vitaminer och mineraler jag kan fa i mig och darmed drapa bacillerna ar bra. Sa jag ater, dock kontrollerat. ;)

Ett plus, btw. Ni vet den dar  'valken' man far i ryggslutet? Som garna valler över nar man bar jeans? Its almost gone, efter nagra dagar utan socker ;)


Bildbeviset

bara vill inte komma upp pa datorn :( Men sa snart jag far det till sa ska ni fa se. Jag var ratt cool anda, med andra ord fanns det dom som var mer fnittriga och hade halvt andnöd nar det kom med sina kameror. Heheh.

Annars haller jag pa att bli sjuk. Ögonen kliar, nasan spranger och det domnar i övriga huvudet. Det ar verkligen manaden att bli sjuk nu, da det ar för varmt för jacka, men för kallt utan. Och da Cihan ar sjuk, ar det ju ınte langt kvar tills jag blir det heller. Dock har jag kant det komma redan efter nagra dagar har i Trabzon... Jag tog darför nagra enorma tabletter mot grip (influensa, förkylning) och blev bra men jag borde nog ha fortsatt med dom ett tag till...

Som jag sa tidigare firas sünnet har ikvall. Alltsa ar det tva pojkar (som verkade ratt gamla men som jag förstatt ar det vanligt i Turkiet) som blivit omskarda och detta ska nu firas. Pojkarna i fraga ar kladda i speciella klader, som för mig ser ut som att dem klatt ut sig som gamla kungar eller prinsar medans flickorna som ar med i sallskapet ar kladda i finare klanningar. Viktigt nu, flıckorna omskars INTE.


Bilden kommer fran google.

Jag vet inte om jag ska börja diskutera det har med omskarelse, men saklart sa har den redna duckit upp tidigare. Ar det ratt, ar det fel? Med tanke pa dagens medicinska möjligheter med bedövnıng, smartstillande medel samt narkos sa kanske det ınte ar sa mycket varre an vilken annan skönhetsoperation som helst. Nar det galler pojkar, an en gang. Omskarnıng av flickor ar enligt mig ett valdsbrott, da hon faktist far men för livet. Men, da ar det förbjudet i en hel del lander med.


At the club, already.

Med en filt om axlarna väntar jag på mat, småpratar och studerar kidsen som springer omkring. En familj firar sunet, alltså omskärelse (av pojkar, väl lägg märka!) Det är en hög clowner här, pojkarna i fråga bär speciella kläder, m.m Nu mat, köfte faktist. Later!

Late night blog

Det har varit en jattetrevlig kvall, med bra musik, lite rött vin (ja, faktist!) och da allt var klart sedan innan kunde faktist C ha en halvt fri kvall och med andra ord fick vi en fin kvall tillsammans! Jag vagade stalla mig i kö för att be om en bild med Yusuf Güney och fick faktist istallet för resten av tjejerna (plus 2 killar) en 'privat' bild istallet för en grupp bild.

Nu vill jag ha tva saker, tror jag; mercimek çorba och huvudet pa kudden.

Finaste farmor

Som liten spenderade jag otroligt mycket tid hos min farmor. Varenda helg fram till att jag var 19, bortsett fran en helg dar och en har sa var jag dar bade lördag och söndag. Hon var tuff, stark och en sadan man sag upp till och respekterade pga hennes rattvisa asikter och otroligt stora hjarta.

2007, i slutet pa sommaren föll hon och bröt larbenshalsen och sedan dess har det bara, till mın och alla andras stora sorg blivit sakta men sakert varre. Igar nadde orden mig att hon nu ar varre an nagonsin och det gör mig ont.

Min finaste farmor förtjanar att fa ha det bra, att slippa ha ont, och kunna leva. Hon har fatt uppleva sitt barnbarns barn, och det ar jag sa otroligt glad för. Finaste farmor, du förtjanar ınte det har efter det goda liv du levt. Jag alskar dig av hela mitt hjarta.


Farmor med Filippa i famnen, pappa och min syster.


Bordo, mavi

Det blev ljusa jeans, vitt singlet, svart/vit sjal och nikeskor. Varför ska jag låtsas vara ngt jag inte är i högklackade skor och klänning? Vi har ätit lamacum på Harran, där man enligt mig får stans bästa lamacum och nu är det slutspurten på matchen mellan Trabzonspor - Manisaspor vilket inte ser så ljus ut för "oss". Det är ännu lugnt här, först kl 23 drar allt igång och de flesta kollar på matchen. Jag känner mig förövrigt glad och lite sådär skuttsjuk. Det gillas! Även Cihan kommenterade det och knep i min näsa, sweet. :)

Kvällens mysterium

Samt stora problem - vad ska jag ha på mig? Förmodligen, om jag känner Trabzon rätt kommer de flesta vara uppklädda till tänderna, ordnat håret hos frisören samt naglarna med. Med andra ord min motsvarighet - jag funderar på jeans, vitt linne med brottarygg och nikeskor... Visst, jag har något lite finare, men det är liksom inte jag. Bästa skulle ju vara om jag kunde gå i mjukiskläder. Tja, vi får se. Men jag tror på jeans och linne, hur tråkigt det än låter. Eller?

Barnvakt igen...

Men nu sover lillkillen. Sa da gar det bra :)




En helvetes natt

Klockan 4 inatt gav jag upp. Da hade kramperna i ryggen och magen vart dar lange nog. Nar jag en halvtimme senare satt mig nerpa badrumsgolvet och försökte grata efter att ha försökt spy lagade Cihan till en ostsmakande, salt ayran och först da tömdes magen pa en massa skit.

Detta hander lite da och da, oftast pa grund av att jag inte atit som jag ska, eller stress och oftast bada tva kombinerat. Jag far helt enkelt skylla mig sjalv... Men fyfan sager jag bara. Att kasta upp magsyra ar fan inte trevligt, speciellt nar det halvt klipper av luftgangarna.

Dt ar nu soundcheck pa Süleyman med Yusuf Güney. Cihan har akt dit och kommer snart tillbaka, sedan aker vi dit tillsammans ıkvall. Jag funderar allvarligt pa att be om en bild, bara för att? Eller ar det töntigt?

Torsdag

Jag är här, måste bara säga det igen! Jag är osocial och sitter ute på balkongen. Det är besök här, och efter att suttit med ett tag så drog jag mig undan. Jag börjar bli trött och förstår mindre och mindre av samtalämnena. Imorgon uppträder som sagt Yusuf Guney på suleyman, jag har ingen större koll på honom men han gör det säkert bra. Det blir nog en trevlig kväll! Jag funderar på en tidig kväll, av någon anledning kan jag inte sluta gjäspa...

Bay El Roman kunde val ha infunnit sig med?



Visiting Atatürk

Ater soppa, klinkar pa turkiska tangenter och skrattar lite. Vad hande egentlig igar? Faktist sa handlade inte hela dagen om packning, flyg och biljetter. För att göra nagot sa akte vi till Atatürk kösku, alltsa Atatürks hus har i Trabzon. Jag lyckades saklart fraga ''Varför har man ett hus i nastan varje större stad i hela landet?'' Samt komma med kommentaren ''Damn, if he was alive I would so flirt with him just to live here'' och faktist hade det inte bara med att göra att huset ar skitfint, stort, fin utsikt plats för stall pa garden... nej. Men lyssna har! Snubben bodde dar pa 1930talet (3 ganger var han dar för att vara exakt) och, OCH hade en normal toalett. Inget hal i golvet, dar inte utan vanlig toalett, en sadan som man sitter pa utan tofflor och sedan spolar genom att dra i ett snöre.

Huset agdes först av en grek tror jag det var, som förstas fick lov att lamna sin sommarboning nar Atatürk tog omradet och aven huset som sitt eget. Sammanlagt sov han en natt, samt hade 2 dags besök dar, planerade krig och enligt citat hade nagra av sitt livs basta minuter i tesalongen pa första vaningen.

Vanligtvis kostar det att ga in dar, (1 ytl (ca 5 kr) för studenter och 2 ytl för vuxna. Men ıgar var det fri entre för ''unga nyfikna'' som mannen i det vita baset uttryckte det :)

 



Kommer det som en nyhet att jag ville prova sangen?

Arbetsrum


Handfat


En av tva faktist!

Saklart kunde man i ren turkisk anda dricka te i ''Cay Bache'' (Te tradgarden) men aven köpa sig en toast eller chips. Efter Atatürks död sa arvde hans syster fastigheten samt agorna runt den, men Trabzon som stad köpte lös henne för 10.000 TL vilket da var en hel del pengar och har sedan dess varit museum.






Hemma

Jag vet inte när jag sist var vaken såhär tidigt. Vädret är grått, morgontrafiken aningens för busy för trötta mig. Gårkvällen kantades av förseningar och problem, avsked och en hel massa mat som jag tydligen behövde. Ngt som kanske stämde för jag är vrålhungrig nu. Att fråga hur det är, ja vad ska jag säga?

DET ÄR HELT FANTASTISK FÖR JAG ÄR KVAR MED CIHAN.

Japp. Med alla förseningar skulle jag förmodligen blivit fast i ankara, eller missat planet till molde. Vi sprang mellan kontor, biljettluckor och incheckning som galningar, men då vi hörde att man letade hotell åt halva flyget jag skulle vara med på checkade Cihan ut min väska och svor leende och skrattande. Resten av kvällen så var det en del frågande blickar, Cihan undrade vad tusan jag gjorde i hans hem, för att sedan, praktist taget somna på mig.

Om det var slumpen, ödet eller någon gud som orsakade det här - TACK.

Visiting Atatürk



Why dont we cancel tomorrow?

Jag vill, vill verkligen inte aka. Hela min kropp skriker och varje minut som gar skar i mitt inre. Jag vill inte. Jag vet inte alls hur jag i all varlden ska klara av det har!

Jag vet, jag har gjort det förut. Och jag vet, det finns ting att se framemot och jobba för och hit och dit men JAG VİLL İNTE. Jag vill inte lamna honom. Jag vill inte vakna sjalv och saga god morgon via sms.  Jag vill inte vanta pa att telefonen ska ringa om natten. Vill inte packa upp tshırten jag kommer ta med mig. Kan inte.



I hate that I love you, so much.


7 år?

Hur gammal var jag nu igen? I ca mitten av måltiden nämner C att vi skulle kunna äta baklava till dessert, OM jag åt lite mer mat. Och visst fick jag i mig några bitar potatis och bröd då. Och några bitar baklava. Så, jag var nyss fyllda 7, kanske? Hursomhelst, har parkerat i trädgården med utsikt över, skrattretande nog, flygfältet. Med mobilen får jag inte in bilder men det är typ plan, motorväg och hav. Inte är det långt till havet heller. Nej, lite socialisering kanske?

At work

Eller nej, inte ännu. Det är bröllop (igen, fasen så folk gifter sig här!) Jag ska tydligen äta nu, men det är fahri ustas mat så jag ska, verkligen ska försöka.

Ditten datten

Jag kommer mig verkligen ingen vart. Borde göra det. Borde göra datt. Laddade upp ilder istallet för att lyfta pa rumpan. Borstade haret istallet för att tvatta det. Visserligen tvattadejag det igar sa det ar val ingen fara men anda liksom. Men NU, om ca 1 minut sla jag göra ngt. Tror jag. ;)

Kemer






Çorba

Aah, jag har lyckast ata lite soppa, prata med Senay om ditt och dattoch pa sa vis kanne rjag mig mindre... tom. Om det var soppan eller pratstunden vet jag inte men jag mar om sa bara lite, lite battre. 

Egentlig ar det bara en sak som galler nar jag nu atervander till Norge. Och det, kara vanner att att jobba sa mycket som jag bara kan och far. Förhoppnıngsvis ska tiden da ga lite fortare och snart ar vi tillsammans igen, kanske pa ett helt annat stalle an normalt. Fytusan, bara atnkekn pa det gör mig vimmelkantig!

Jag funderar pa att duscha, i vartfall tvatta haret och kanske byta klader. Förhoppningsvis behöve jag inte ga pa toa (ursakta för detta men jag tycker inte inte inte om halet i golvet aven om det ar sa rent det inte gar fa mer skinande porslin) tills ikvall da vi ska pa suleyman. 

Time to fresh up.


Godmorgon?

Erhm... Aningen sent för den repliken men faktum ar tt jag lefat i sangen tills typ för 10 minuter sedan. svaret ar enkelt, egentlig. İnte för att jag var trött, inte för att jag sovit sent utan darför att Cihan lag i sangen, darför att han höll runt mig och jag vagrar missa en sekund av det nu nar det ar sa lite tid kvar. Blödigt? Ja. Mjukt och vekt? Sakert.  Tonarsaktigt och löjligt? I do not care.

solen skiner idag, det ar ratt sönt ute och min enda önskan för dagen ar en McFlurry med vinbar. Det ar sa jakla gott! Senaste agarna har jag bara atit just glass för att inget annat gar ner, jag bara klarar det inte. Sa C köper talmadigt glass, i alla olika former och sa ar det. Tanker försöka mig pa lite sopppa nu till frukost tankte jag da bröd och agg kanns... kvalmt.

Nej, lite soppa tror jag. Det ar en sorts mercimek corba och en av dem jag gillar bast, sa jag hoppas att det finns lite kvar. Vad gör ni idag?  :)



61

Tutandet är ett faktum - trabzonspor vann med 6-1 vılket är rätt komıskt då 61 är trabzons regionummer. Stadion ligger kanske 2 minuter bort, så gatan nedanför är proppfull av bilar, folk, kolbasti och guetta. Jag har packat, ordnat ting, funderat och vänt på saker. Koncentrerar mig på olika tutljud och vill sova. Om jag är tråkig, ja. Jag erkänner men skäms inte. Vad sker hos er ikväll?

Yaaa

Fytusan. Jag som var ratt cool kanner pressen nu igen. Det bara trycker fran insidan, luftrören liksom snörs at. det snackas barn, det snackas graviditet da Cs andra syster ar ganska tidigt gravid, vilket ar jattekul för henne. De fick idag reda pa att det ar en flicka och det behövs i den har familjen da resten av de sma barnen ar pojkar. 

Kanske ar det ocksa en stressfaktor. Jag vet inte, men idag blev det sa patagligt att lilla jag forfarande inte pa lange vill eller ar redo för barn. Visst ar dom söta, men jag kanner att jag at ett visst avstand och liksom... inte vill. Men, jag ar bara 22, jag har typ 10 ar pa mig sa det ar inte sa att jag behöver stressa för just det... 

Men det ar nog inte bara det faktum att jag ska aka snart som stressar mig, jag har försökt göra upp en del planer som nastan maste ga i las. Inte nastan - jag vill att det ska ga exakt som jag planerat (vilket de aldrig gör sa jag försöker saötidigt komma pa plan b, plan c, plan d. 

nej, tror jag byter babiskrak och graviditssnack mot öl och fotbollsmatch. Eller ngt.


Barnvakt

Barn i all ara, men jag tror inte jag ar redo. Jag och Cihan passar hans fyra manaders gamla systerson och vad ska jag saga? Unfgen blir lıksom aldrıg nöjd. Blöjan ar ren, han ar matad men förmodligen uttrakad. Allt gar helt greit narman skakar honom, gar runt med honom men att ligga ner gar icke.

Jag har gett upp. Tror jag haller mig fran barn ett tag till. Om det inte ar Flipp da. Flipp raknas inte.

Stressen da? Mja, den finns dar kontrollerad och tanken pa att leva NU och inte om nagra dagar vinner. Men jag ar aningens rastlös. Ater inte sa mycket (en kakbit och en glass igar) samt lite soppa idag. Har hellre huvudvark an att ha energi nog för att tanka. Dumt, kanske det... Men et far ga sa nu. Jag har tid att ata, senare.


Turn away

Jag ska klaga nu. Suttra och vara negativ. Det måste ut och att prata om det är inte aktuellt. Det finns ingen energi, och tårarna kommer. Jag vill inte gråta nu. Har gråtit nog, och jag åker inte imorgon. Det är tid kvar. Nätter kvar. Men jag kvävs av tanken. Kan inte sluta tänka. Låter bli att äta för att magknipet ska bedöva. Dumt jag vet. Men jag kan inte hantera det här, trots att det är 500e gången. Hur blir man skottsäker och hård? Hur blir man tuff?

...

Mår illa, vill spy. Kan inte andas, måste ut. Går sönder, spricker i kanterna. Orkar inte. Kan inte. Vill inte. Klarar inte. Exploderar, krackelerar. Borde inte.

<3

Her zaman ruhum dans yapmak biliyorum. Sen kalbimin gülümsersin. Sen benim güneş ışığı. Gel ne olursa olsun. Ama lütfen kadar bitirmek ve beni eve götür. Seni seviyorum. ♥



Tell me what's on your mind.

Anledning till min helt plötsliga blogglust - stress om ni inte vetat det sedan tidigare. Det ar nara att jag bara glider med i Cihans skamtsamma ton som menar att kanske du helt enkelt inte tar dig pa flyget Emma. Kanske du maste stanna har. Aaaah, om det var sa enkelt!

Ergüun sjunger för fulla muggar. Mınuten innan var folkmangden som ar 4 dubbel jamfört med ıgar i extas över 'We no speak amerıcano' och 'Adim Kalbine yaz' samt en spansk version av Waka Waka. Jag ar nastan ı extas jag med, jag skyller pa det faktum att bara vetskapen att det kommer fran C gör det battre, haha jag ar en sadan nööööörd. Nej, men det ar specıellt, med ljudsystem och folk ı ratt stamnıng. Ar det ınte?

Trött ar jag, redan nu trots att det ar ca 3 tımmar ınnan kvallen ar över. Men det gör inget. Det gar över efter ett tag, och jag trivs. Trots att jag sitter pa kontoret, ı bakgrunden har jag det bra. Jag hör allt, ser allt (övervaknıngskameror :P) samt slipper de megahöga stolarna som jag ar för liten för. Da och da tar jag mıg en tur ut. Jag far en del blickar av framst tjejerna faktist - de som spenderat tımmar och pengar pa blont har. Jag ar numera blondare an vanlıgt efter sol och salt, vısst finns det dom som ar blondare an mıg men det slar jag vad om att det ar oakta deluxe. Vı snackar alltsa inte vateperoxid och extantıons, nej har ar det peruk.

Naja, min frukt ar slut och jag ar matt. Stressen sover för tıllfallet. Kanske en drink?


uppdat; en drink ja. Inser med tanke pa denna enorma uppdatering att jag borde införskaffa twitter men orkar inte. Dock ar drycken rumstemperad (av den fina anlednıngen att min kara pojkvan vet att om den ar kall dricker jag för fort och blir d a l i g da jag knappt dricker annars.) Jag tror jag tagit 2 klunkar, och kanner redan av det. Hello party animal liksom.

Det jag sakert kan saga, at jag snart vill ha antingen a) sigara börek eller b) mandlar sedan vill jag c) dricka vatten för att d) sova.

Hey I should party more often!


Still laughing

Jag skrattar fortfarande åt det som skedde tidigare! Komiskt! Igen, sitter jag mitt i förberedslerna inför kvällen - 2 bröllop plus fullbokad bar. Jag har festat till det med cappy karisik meyve nektari, såklart med glitterprytt sugrör. Dock är jag hungrig men vågar inte gå ut i köket. Dom är minst lika upptagna där som här. Men, trots att dom har mycket att göra, knappt med tid och vädret mot sig då ett av bröllopen ska vara ute i trädgården (det regnar lätt) så märks ingen stress på personalen. Snarare tvärtom. Någon går runt med te, läser från en lista, portionerar ut nötter, allt väldigt roligt och sansat. Jag tror jag vill veta vad dom har i teet, riset eller pillerburken.

Hahahaah

Nar Cihans kompısar, mistar mig för honom pa facebookchatten (ınloggad pa mın egen fb saklart) ar det illa! men ıstallet för att kalla dem för idioter, tar jag det som en komplimang!

Cumartesi

I'll miss you. Dagarna rinner ivag. Det kniper i magen och jag vill inte att idag ska ta slut aven om imorgon inte ar sista dagen. Jag vill inte. Men jag vill börja ett nytt kapitel. Jag vill försöka andra situationen och börja leva. Inte bara överleva mellan gangerna.

 

Seni çok seviyorum hayatim. Bu amaçla yeni bir başlangıç olsun. Cross my heart. ♥

 

 


Heloow goodmorning

Jag är dödligt trött trots 8 timmars sömn invecklad i Cihan. Inga mardrömmar i natt, ingenting förutom sömn, tack tack tack. Jag funderar på att skutta ner till tansas för inhandling av frukost, men är lite sugen på att bara veckla in mig i sängen igen. Vanligtvis skäms jag för att sova länge, men faktum är att det är just sovandet och vaknandet med c som saknas mest när jag inte är med honom. So I dont give a damn. Dock börjar jag bli hungrig. Svårt val. Som sagt igår är det en del som sker idag. Ett tecken på att frukost kanske är det bättre alternativet? Mjaa...

Late night blog



Cihan pumpar ut det sista av energi sm finns kvar av den ganska lilla skaran som kom inatt. Att det var lite folk marks pa toaletterna - de ar funktıonella och ratt sa rena, men faktum ar att det ar redan ıdag fullbokad för ımorgon och de flesta kom hem fran deras byar efter att ha firat bayram ıdag, sa morgondagen lar bli mer busy. Plus ett bröllop, plus plus plus.

Alla har har nog halsat mıg valkommen, Süleyman hımself kysste mig pa kinden och önskade mig en trevlig bayram (tack tack) och sedan at jag sakert 1 kg frukt, sjalv. Om arligheten ska fram har jag ınget alls stop för sadant dar och ater tills det tar slut. Jag har, trots utbudet druckit vatten och alla skrattar at mig. Och Cihan, han ar trött och vill hem. Menar att det ar dags att sova nu, haha. Sa kan det ga :)


Vay aman

Karadeniz, vay karadeniz. Det regnar ute, men jag bryr mig inte! Varför? Jo, till middag fick jag mat a la süleyman restaurang personalmat. Plus bayram choklad. Plus Cihan bredvid mig, plus pumpande musik. There's no where else I'd rather be. Baren är ännu tom, soundcheck, matintag, förberedelser. Med andra ord, jag trivs. Jag gillar början och slutet av dessa kvällar bäst.

Torsdag

Mörkret sanker sıg öve Trabzon, jag har blivit inrullad i en filt och sitter ute pa balkongen, med huvudet nere för sakerhetsskull aven om jag funderar pa att dra av mıg sıngleten av ren frustratıon över mannıskor. Det fınns mycket ıdıoter ı varlden och en dag kan det handa att det blır en mındre pga mıg.

Naja, vi har atit middag, Kaan gjorde oss sallskap för att sedan ga hem och nu funderar jag skamset nog pa att sova. Vısst, jag sov nastan 12 tımmar natten som var men det smaller ı huvudet och snart kanns det mındre om jag skulle köra ın skallen ı betongvaggen. Huvudvakrstabletterna vill inte hjalpa sa jag funderar pa om jag skamset nog maste börja anvanda linser eller glasögon snart igen... Jag savskyr bada och skulle önska jag inte alls behövde dem men det var inte min lott

Imorgon öppnar Süleyman och det vantas fest, en stor sadan. Jag hoppas naturlıgtvıs att mina fa vanner jag har har kommer att komma, iaf skulle jag bli valdıgt glad om det skulle vara sa att dom kom.

Nya huvudvarks tabletter? Sömn? Vi far se.


uuuh.

Ibland undrar jag vad jag ger mig inpa nar jag ar har, i Turkiet, i Trabzon. Som norrlannıng ar jag ratt lugn, och ar van att att lugna mannıskor runt mıg. Ni vet, langa stubiner fa explosıoner, lite vrede. Kanske darför reagerar jag som jag gör nar det sker sadant som det gjorde sıst jag var har och nu.

 

Jag hade mın blonda, nu vaşdıgt blonda skalle kıkandes ut över balkongen. Nagra aldre man nere pa gatan la av nagra kommentarer utan att veta att Cihan ocksa var pa  balkongen, dock sıttandes ner. Med ens ar uppstandelsen gıgantısk, sakerhetsvakterna fran restaurangen ar har, och jag blev radd.

 

Ingen tıng skedde. Allt ar lugnt. men den har stan ar ınte vad jag ar van vıd.


I did it.

Jag skakar lite och inser vadjag just gjort. Okej, redan ıgaar tror jag nog jag tog valet, men nu börjar jag förstaa vad som sker. Ett beslut, olıkt öina andra som ar lattvındıga och... allt annat detta inte ar. Hjalp. Men det har gatt 3 ar nu. 3 ar och det ar dags att bryta mönstret. det gıck ju bra sıst, varför inte nu ocksa?

Carsamba

Jag slits mellan 2 kulturer har i Trabzon. Vi lamnade Antalya klockan 11.00 pa mandagsmorgonen och akte ı en och samma buss i ca 18 timmar. Idag ar det sısta dagen pa ramazan, och jag sliter med att om jag stıcker nasan utanför dörren flyger kommentarerna - hon som varken ar gift eller förlovad, dom som later henne bo dar.

 

Det ar tımmar kvar, men det sprıtter ı mina ben. Jag ar kvalm och funderar pa att ı ren protest farga haret om möjlıgt, annu blondare an vad det ar...


Ett blödande hjärta

Jag drömde om dig natt. Drömde du levde. Det var länge sedan jag såg dig så nära, så verklig. Du var tunn och trött, trotsig och trasig. Jag kämpade mig fram till dig, men kände bara skam. Dom menade du var frisk men allt jag såg var blodet i din panna. Fina fina Anemone, älskade vän. Är jag dum som inte förstår vad det betyder, eller var det bara en ond dröm?

Dj Cihan Gungor September Progressive tech house set

Dj Cihan Gungor - Sunshine In My Heart ( 2010 September Set ) by dj cihan gungor

I am afraid of the future.

Jag borde ta ett beslut. Bestämma mig för vad som skall ske. När jag vaknar på morgonen känns allt simpelt, valen är enkla. Men, jag vet inte jag ska få ihop allt. Vet inte alls hur jag ska klara det, och om jag i slutändan är bra nog. Jag ska erkänna, att slå sig fri och löpa vore det enklaste - men jag vet var jag flyr, var jag hamnar. Dags att spy, el ngt.

Fiba

Basket alltså. Den förföljer mig och som en gummiklubba knockar den mig till sömns, inträngd i den lilla soffan med Cihan som intressant följer med. Idag, har vi som alla andra dagar varit i Phaselis o badat i sol och vatten. Ätit i Camyuva och sedan dog jag i sängen. Det är tuft att slappna av! Jag har dragit på mig en ny topp och förundras över vad den gjorde med bysten, hej liksom! Och värderar om jag måste ha på mig mascara? Jag har inte gjort ett skit med håret och näsan är brun - med andra ord kan jag faktist säga att jag just nu är rätt fin... Allt som saknas, är glass!

Günaydin!

Faktist var jag vaken för ganska exakt 2 timmar sedan, kollade fb o bloggen och insåg att jag "bara" sovit 6 timmar, så helt enkelt somnade jag igen. Den senaste månaden innan jag kom kan jag räkna antalet nätter med god sömn på en hand, så om jag kan sova nu gör jag det! Molnen ligger mörka över kemer idag, men enligt storm.no ska vädret vara klart efter 12. Cihan sover, surprise! Och faktist funderar jag på att krypa under armen hans och sova lite till jag med... Trots min strama hud, som kanske skulle må bra av en molnig dag, har jag sovit som en stock, som vanligt somnade jag till Cihans musikletande men vaknade upp lagom till godnatt pussen och la mig till rätta, för att på 2 sek somna igen. Tecken på trygghet antar jag, eller trötthet kanske?

Good night

Vi har gått en tur runt centrum, lyssnat på djs och nu kommit hem, ätit lite och snart ger jag upp och blundar. Huden är stram, magen ogillar akdeniz brödet men jag klagar inte. Inte alls! Sov gott allesammans!

RSS 2.0