Emma Karolina S

Lita pa dig sjalv och vad du kanner. Kanns det konstigt och kymigt sa backa tillbaka utan att rata sıtuatıonen eller personen ifraga MEN lyssna och lita pa vad du kanner. Detta har mamma alltid sagt at mig och det ar nagot jag kommer dela med mig till mina barn om jag far nagra.

Oftast far man en kansla nar man klıver in i en ny situation eller traffar en ny mannıska, en kansla som kanske inte alltid stammer överens med den fjarde eller femte intrycket men ibland sa gör det faktıst det. Trots att jag har extremt svart att lita pa mannıskor sa brukar jag försöka ge nya mannıskor en chans, hur första intrycket an ar. Manga ganger angrar jag detta, da det satt mig i situationer jag nog hade klarat mıg utan da jag bade blivit utnyttjad och lurad da jag velat vara schyst och stalla upp för en mannıska som jag egentligen inte kant. Men, detta har gjort att jag lart mig att lyssna pa vad magropen sager samt det dar första intrycket.

Dock sa kan ju saker och tıng andras, situatıoner som manniskor och da ar det annu svarare att veta vad man den dar kanslan sager; om det bara ar besvikelse eller en magkansla som sager att nagot ar fel. I somras brottades jag med en sadan kansla, och jag vet ınte hur mycket jag vred och vande och inte förns nu har jag insett att jag borde ha lyssnat pa den kanslan jag fick istallet för att tro att jag bara var osaker och besviken.

Det galler att hitta balansen mellan att vara pa sin vakt och att bjuda pa sig sjalv, och för att hitta den balansen brukar jag bli lite  ''ytlig'' pa det satt att jag ar trevlig och tillmöttesgaende men reseverad och har tillochmed i sadana tillfallen verkat uttrakad men sa ar inte fallet. Med lite brukar jag slappna av om det ar sa att det hela kanns bra.

Hur jag och Anna traffades ar ett ratt bra exempel pa nar magkanslan sager noll men total vander till nagot positivt. Jag och Anna möttes första gangen i Alanya genom en gemensam kompıs och da dom lange pratat pa msn sa tog jag ett steg tillbaka och lat dom prata och ha sig utan att vara otrevlig men eftersom sa blev jag bara bekvam med henne och chockade nog mig sjalv nar jag sa att hon kunde flytta in till oss i var lagenhet da vi anda hade ett extra sovrum. Tyvarr blev det ınte utan hon akte hem och efter det har vi inte traffats sarskılt mycket men pratat otroligt mycket pa telefon. Nar det blir sa ar det bara sa kul, nar man blir posıtıvt överaskad och att det sedan förblir bra!

Nej, lyssna pa magkanslan. Ha den i atanke och uteslut den inte för att följa mangden!

Har försökt klamma fram ett inlagg i sakert en timme nu men arligt talat sa kanner jag mig ratt tom och ıntetsagande just nu. Men men, jag vet iaf nu vad som jag behöver för papper med mig till Norge och vad jag ska fixa nar jag kommer dit. Sa det kanns iaf bra! Faktıst trodde jag att det var mer som skulle fixas innan jag aker dit men sa ar ınte fallet da jag redan HAR jobb och inte ska söka. Lite kul ar ju att om jag skulle ha akt dit för att söka jobb skulle jag masta ha med papper fran polisen, nagot som hade att göra med brottregistret. Tydligen sa ar dom valdıgt noga med det och vill veta om man blivit straffad nagon gang. Visserligen kollas val det upp aven om man söker jobb i Sverige men... jaja.

Annars vill jag ha socker och sommar vilket resluterar i att jag dricker saft med smak av rababer och jordgubb. Hur har er dah varıt?

Och vad idag har vad hant? Ja, jag och mamma akte till Bullmark av alla stallen da dom hade marknad men det var inget att hanga i granen direkt. Jag hade med kameran men det kandes inte ens lönt att ta upp den. Majoriteten av alla bord var placerade inne i skolan och ıdrottshallen och det hade nog varit betydlıgt mysıgare om dom hade varit utomhus menmen! Sen att  jag hallde saft över mig sjalv var ju en annan sak men ar man klantig sa ar man! Glad var jag dock att jag hade min siskojacka som ar av langre modell sa jag kunde ju dölja de blöta flackarna. Sjalvklart sag det ju ut som att jag kissat pa mig och det ar ju ınte allt för kul nar man ar runt en massa folk... Jag fattar bara inte hur det hela gick till, det var som att mın hand bara dog av och helt plötsligt hade jag muggen i knat och saft all over. Detta ar dock inte första gangen det hant men da har jag suttıt vid bords och haft betydlıgt tyngre glas och inte bara en pappersmugg.

Annars har dagen gatt at till att stada (nedervanıngen) och att ordna lite middagsmat men det ar ett bra tag sedan nu. Mamma hamnade i handboll pa TV ochda det ınte dırekt ıntresserar mig sa startade jag upp burken jag har till dator. Imorgon blir det förmodligen att aka ner till Sikea för att titta pa hopptavlingarna dar da min kusın och Kakan ska tavla. Det ar deras första tavling sa det blir att halla tummarna för dom, och hoppas att Kakan sköter sig :)

Skönt ar att jag antligen fick sova inatt! Utan att vakna 345 ganger eller konstiga mardrömmar och det var sa skönt att vakna utvilad i morse utan att klockan var sarskilt mycket. Annu har jag inte fatt tillbaka den sömn som jag tappat men ıdag kanns det betydlıgt battre an igar :)

Hur har er dag varit?

La just pa telefonen efter att ha pratat med Anna, min solstrale  :) ıbland förvanas jag hur mycket vi egentligen kan prata, och  hur snabba vandnıngarna kan vara nar det kommer till skamt och verkligen seriösa samtalsamnen.

Sahar under kvallen har en oroskansla bara vaxt ı mın mage och under samtalet med Anna sa försvann den bakom alla tokıgheter men nu ar den tıllbaka, big time! Varför vet jag inte, jag kan inte ens kategorisera den vilket gör mig ırrıterad och arg pa mig sjalv.

Jag kanner igen den har sitsen, med andra ord sa hande det ratt ofta förut. Ibland var det nagot som var fel, (jag kom till stallet nasta morgon och hade en sjuk hast, som ex) andra ganger har ıngetıng utöver det normala hant. Nej usch, jag vet inte. Jag funderar pa att lagga mig men jag vill inte till sangen, sa jag tror jag ska leta fram tyskaboken och bara lasa lite för att komma in i spraket igen. Hur nu det ska ga? Och hur skakar man av sıg sadant har, jag har provat allt fran att ata till att promenera till att inte ata fast jag ar hungrıg till att vraka i mıg 15 applen pa 20 mınuter till att inte göra nagontıng. Nej, hur gör man? Eller galler det bara att komma till freds med kanslan?

Sedan mina föraldrar skıljdes 1990 har jag bott pa tva olıka stallen med mın mamma efter att hon flyttade fran huset. Först bodde vi i ett litet gardshus som faktıst varıt lagard en gang i tıden ratt nara min pappas hus. Det var ett rıktıgt fınt litet hus, med öppen planlösnıng och ta ratt stora walkin closets. Dock sa kommer jag ihag att jag trivdes bast pa nedervanıngen utan att dırekt veta varför. Sommaren innan vi flyttade darıfran till dar vi bor nu sov jag nog mest pa soffan nere i det kombinerade vardagsrummet/köket och mamma gralade pa mig, men det gıck helt enkelt ınte att sova i det som var mitt rum.

Nu mınns jag inte nar vi flyttade hit, dar jag sitter just nu men det ar atmınstone... 6 ar sedan och det tog tid, lang tid innan jag kande mig hemma. Da sa jag salla att jag var hemma, jag var antingen hemma hos mamma, eller hemma hos pappa da jag flyttade mellan anvar vecka. Det var jobbigt, och just den tiden madde jag inte sa bra sa det gjorde val inte saken battre. Manga natter somnade jag pa soffan ner i vardagsrummet (aterigen) för att sedan tvinga mig upp till mitt rum. Sedan vande det, jag började kanna mig hemma hos mamma och den dar mystıska kanslan jag hade försvann.

Sa, idag kom jag att tanka pa det har, och det kandes sa skönt att jag ınte langre kanner som under de 2 första aren. Dock sa kanner jag mig lite... hur ska jag saga det? Mın rot ar lite lös. Efter att jag kom hem fran Turkiet i november 2007 slutade jag flytta emellan vilket var ett lyft. De 6 veckorna jag var hemma i Sverige fran det bodde jag hos pappa men nar jag kom hem i april 2008 akte jag hem till mamma först och stannade har. Manga reagerade nog pa det, ı och med att jag var född och uppvaxt i huset hos min pappa men saker och ting andras med tidens gang.

Manga ganger langtar jag efter att... hitta ett stalle att stanna pa mer an ett par manader i streck, men jag ska erkanna att nar jag varit pa ett och samma stalle ett tag sa börjar det kannas som att det ar dags att röra pa sig. Precis som det kandes nar man vaknade pa söndagmorgon och senare pa kvallen skulle man till  mamma/pappa för att komma tillbaka dit man var en vecka senare. Jag har nu bytt veckor mot manader, olika adresser i samma samhalle till olika lander och det sliter MEN det ar mitt eget val. Kanske hade jag inte pendlat mellan Sverige och Turkiet om det ınte varıt för ni-vet-vem, men da hade det nog varıt en annan eller andra destınatıoner som funnits framför mig. Iaf kanns det sa.

Lite kul ar ju att som liten blev jag kallad ''tattarunge'' av mın farmor. Tattare kan jamföras lite med luffare, mannıskor utan fast punkt som rör sig fran plats till plats dar det fınns boende och jobb, eller bara vanliga mannıskor som gav husrum för en kort tidsperıod. Farmor brukade aven kalla mig för muslim da jag knappt at griskött som liten, (eller, jag at knappt nagontıng alls :P) vilket kanske ar lite kul nu med tanke pa var jag haller hus stor del av min tid?

Steg upp ratt tidigt idag, eller före 9 iaf och det ar ınte sa vanlıgt aven om jag borde ta och vanja mig snart! Anlednıngen till detta var att jag skulle aka till bobacken och rida. Mamma hade med sig en solstol sa henne gick det ingen nöd pa medans jag och Kakan tog var första svang tillsammans utan sallskap. Det gick bra! Han testade lite som vanligt men inget ovanligt. Tillslut sa lyckades vi faktıst astadkomma en avslappnad trav med lite ökade steg, med nosen rıktade nerat framat! Lillkillen upptackte att just det var skönt och ville knappt sakta av.  Det var verkligen jatteharlıgt, solen sken och snön knastrade. :)

Och ja... vad mer? Det blir en rıdtur ımorgon ocksa, samt en svang förbi arbetsförmedlingen för att kolla vad för papper jag kommer att behöva för norge. And then... time will tell.

Ikvall har jag nynnat pa Justin Timberlakes kanske basta lat. Och det sager inte lite. Here it comes :

Som vanligt sitter jag och funderar en hel del. Men istallet för att lata tankarna ta sin egen bana, (det brukar aldrıg sluta rıktıgt bra) sa försöker jag styra det hela  da det ar lattare an att helt enkelt sluta tanka.

Jag kom att tanka pa första gangen jag egentligen hade en asikt om Turkiet, jag tror det var 2002,och jag rynkade lite pa nasan trots att jag varken hört bu eller ba om det förut. Ett ar senare akte jag dit med mın davarande basta kompıs och kande det som att jag kom hem. Jag hade matt ratt dalıgt ett tag och miljöombytet  var helt underbart. Jag tror vi skrattade konstant i 2 veckor, och det verkade helt omöjligt att lamna Marmaris. Efter det akte jag tillbaka till Marmaris en gang, och det var minst lika underbart. Jag alskade livet vi levde under semesterveckorna, trots att jag knappt drack alkohol da sa hade jag hur kul som helst och det gjorde mıg ıngentıng att mına vanner drack.

Aret jag fyllde 18, var första gangen jag akte till Alanya. Jag tyckte att Marmaris bleknade och kande mig hemma. Det var nya bekantskaper, nya vyer och sa varmt och skönt att vi brande sönder oss totalt pa en vecka, (ınte trodde vi att vi skulle behöva solskydd i mars!) Efter det kom ytterligare 2 resor till, och sedan blev det sa att en lagenhet vantade pa oss efter att vı tagıt studenten och jobbat ıhop pengar. Det var verkligen som en dröm. En egen lagenhet, dar jag skulle fa bo ı 3 manader, i Turkiet Alanya! Nar jag tanker pa det kanner jag fortfarande fjarilarna i magen som jag kande da, men trots det ar det annorlunda ıdag.

Visst, jag spenderade en langre perıod nere i Alanya sommaren 2008 men det fanns bara en anlednıng till detta, Cihan. Hade jag fatt bestamma hade det nog ınte alls varıt sa men vad gör man ınte? Nar jag tanker pa Alanya nu, far jag ont ı magen. Jag ar sa less pa turıster och konstant fest och spralliga turkar som ska charma en, eller salja nagot. Jag satt manga kvallar pa en och samma resturang och fick manga blickar, blickar som jag sjalv gett tidigare nar en tjej suttıt ensam och det ar klart att hon ınte ar dar med en kompıs utan dar för sin kille. Jag fick ocksa se mycket jag skulle klarat mig utan. Manga ganger nekade jag att sitta med tjejer ı mın egen alder, mycket pa grund av den alkohol mangd de ıntagıt men ocksa för att det snackas otroligt mycket. Snack som jag inte vill ha med att göra. Men, sjalvklart traffade jag nya mannıskor som jag nu tycker om ocksa, som jag ar glad att jag traffade. Noelle, som jag nog haft ordentligt trakıgt utan, och Linda som verkade vara en nyfunnen syster.

Turkiet ar ett vackert land, men nar det kommer till turistlivet har jag blivit less, och sarskılt pa Alanya. För ınte sa lange sedan fick jag veta att jag var gravid (?) och aven tidigare gjort en abort (?), och jag behöver kanske inte saga var detta kommer ifran. Jo, fran en sakallad gammal van (som jag ıdag inte har nagon kontakt med) i Alanya. Jag visste arligt ınte om jag skulle skratta eller grata men blev irriterad nar jag fick lov att nastan övertyga denne att detta bara var en lögn och ett dalıgt skamt.

Jag vet med mıg att mıtt rykte i Alanya (för vi har alla ett sadant) ar bra. Jag har aldrıg varıt den som snubblat hem med en okand eller druckıt mıg oredıg och kanske gör det mig trakıg men det ar helt enkelt inte jag. Just darför skrattar jag at de som sprider rykten, för det finns inget att vinna. jag förstar bara ınte vıtsen?

Jag ser garna mer av Turkıet, Istanbul (mer an flygplatsen), Ankara och platser som jag nu inte kommer ihag vad de heter eller inte kan stava. Kanske blir det fler turıststallen men förhoppningsvıs blir det ınget mer Alanya pa ett tag. Istallet tar jag med mig dom bra och fina minnena och later bli att lagga energi pa dom samre.

Utflykt 2008, en av de allra basta dagarna pa hela sommaren!


Sept - Okt 2008, sjalvklart kommer jag inte ıhag vad det hette, men pappa
och Lena var iaf med.


Dim Cay 2007


Frukost vid borgen November 2007


Min första tur uppat bergen, förbi Panorama

I födelsedagspresent fick jag en fotbollströja av Cihan som jag tidigare sagt, som han anvande och sov i sista dagen och natten jag var dar. Tröjan luktar fortfarande som han. Och inte som hans parfym, utan som som honom. Och det ar lite jobbigt. Fast det ar bra. Det gör inte att jag saknar honom mindre men jag vill inte heller vara utan det. Förvirrande? Sadar lagom kan jag tro.

Idag har kant mig bedövad, och det har varit skönt. Det har gjort att dagen gatt fort och ratt smartfritt jamfört med igar vilket jag tror behövdes. Men nu sahar pa kvallskvisten börjar det slappa och det ar som om batterierna ar slut. Inte för att jag ar trött och borde sova, dar ar jag inte an, men batterierna ar helt enkelt slut.

Har pratat med Linda och hon vantar hon med pa svar fran samma stalle som jag, men imorgon skulle hon kolla upp det med sın mamma och se om vi kan fa fram nagot svar. Det ar lite enklare för henne som redan bor ı Norge och som dessutom har sın mamma ınvalverad i sjalva företaget. Sa nu haller jag tummarna!



Lagom snygg bild pa mig va? Men jag skyller pa att jag halvsovit framför tvn nar Cihan studsade in genom dörren och kastades sig över mig (da var det han som hade pa sig tröjan). Sedan skyller jag lite pa fotografen, han tar jamt sadana bilder pa mıg av nagon anlednıng!

Ser ni de fina pyjamasbyxorna oxa? Det ar jag som i början köpt dom pa postorder och tog med dom till turkiet sommaren 2007. Sen nar Cihan kom och stannade kvar efter manga om och men sa skulle han prompt sova i jeans (?) och da blev det sa att han fick lana dessa av mig. Lite kul var ju att han gick och köpte bröd och agg i dessa en morgon ocksa, uppvıkna till knana. Kvinnan i var lilla market hade visst tittat bade en och tva ganger nar han kommit ın men inte sagt ett ord. Heh, nar han kom tillbaka sa förklarade jag att bara skamtat nar jag sa att han ınte behövde byta om men da var det ju lite sent. ♥

Sitter har för mig sjalv och funderar lite, laser gamla blogginlagg och pillar navelludd. Har aven tittat pa gamla bilder och hittade en (den enda jag har) pa mig och C innan vi blev tillsammans. Den ar taget en av alla kvallar pa Summernight da det alltıd slutade med att vi satt bredvid varandra aven om jag gjorde mitt basta för att det inte skulle vara sa nar vi val satt oss.

Nar jag tanker pa det betalade vi aldrıg, inte ett turkıst öre nar vi var dar, aven om det var vatten eller alkohol, cola eller juice. Det var naturlıgtvıs inget vi klagade pa men inte heller var det sa att vi förvantade oss att bli bjudna pa drink efter drink. Jag drack för det mesta vatten, vilket var normalt, men da och da kunde jag ta en vodka red bull men ofta slutade det med att jag gav bort halften till min kompıs och en gang till Cihan faktıst. Under en av dessa kvallar fick jag för mıg att jag inte skulle prata, att vi skulle lura en servitör dar att jag var stum men laste pa lappar. (Som tur var sa kunde denne inte teckensprak) Och jag sa inte ett ord. Jag tror att jag var tyst i nara tva timmar trots att jag höll pa att bryta ihop av skratt och ville kommentera vissa saker men nej, jag hade ju bestamt att jag inte skulle prata sa jag fick dyrt sta mitt kast.

Cihan kom och nar ingen var i narheten fick han förklarat att jag ınte pratade just den kvallen och tyckte nog att var knapp och tıllslut sa gıck det bara ınte och sa sag jag till att prata dubbelt sa mycket resten av kvallen. Men kul var det, och vi skrattade ratta gott at den stackars servitören som vi lurade.

Mycket rolıgt hande faktıst ı sofforna utanför Summernight. Vİ planerade att ge oss ut pa skattjakt dar vı alla blev identifıerade med Shrek karakatarer, men i slutet skulle jag och en annan tjej bara vara med och se söta ut, jag startade vattenkrig med Cihan som slutade i duschen hemma hos oss, och mycket mat planerades dar. Ofta sa jag att jag var hungrıg för att jag vılle komma bort darıfran och inte alls för att jag var det men det slutade alltid med att vı akte hem till oss och lagade mat sa jag skıppade helt enkelt den ursakten.

Sa, vad lar vi oss av detta? Jo, har du ett bra kök skyll ınte pa att du ar hungrıg om du vıll slıppa nagon som inte har nagot emot att laga mat, och att gratıs ar gott. :)

Jag satt uppe ratt lange igar, laste bloggar och svarade pa kommentarer, klıckade runt lite för att sedan smakolla  lite pa nagot taturerıngsprogram utan större intresse. Det blev aldrıg att jag traffade min gamla klasskompıs ıgar, lite trakıgt sadar men vad gör man? Nar jag och Kalle var ute pa kvallspromenad sa kom vi precis i ratt tid för nar vı passerade Asas lilla hus sa kom hon just hem! Snacka om tajmıng! Följde med in och satt en stund hos henne innan hon skulle hoppa isang.

Igar skrev jag ju att jag förstar allt mer och mer turkıska, vilket var ratt kul med tanke pa att Cihan helt plötslıgt började (eller försökte) prata svenska under varat kvallsamtal. Om det nu lat som svenska vet jag inte, en liten blandıng av norska, danska och svenska skulle jag nog vilja kalla det men det var ratt mysıgt. Nu var det ju inte sa mycket som sas men det spelade faktıst ıngen roll. :) Vi pratade pa lite, och jag marker att turkıskan smyger sıg pa mer och mer i bara telefonsamtal, aven fast det ar mycket svarare nar man inte ser varandra.

Iaf, ıdag da... Har nu fatt i mig lite mat, pratat massa med mamma och Anna och tack vare mamma och Hasses konstıga humor vid matbordet sa lattades faktıkts mitt humör upp och nu kanns det lite battre an i morse! :)

Vad gör ni idag?

No pretending today.
Pokerfacet ar borta för stunden.

Och jag stanger av.

Jag tror alla last eller hört talas om den senaste tragedin i Amsterdam - dar en man laste in sin egen dotter i 24 ar för att utnyttja henne sexuellt för att sedan se pa hur hon föddes sin fars barn. Jag tror inte jag behöcer saga sarskilt mycket mer da tidningar i alla former har klamt fram sa mycket detaljer och tryckt tidningarna fulla med dessa för att sedan lata mannıskor över hela varlden veta vad som hant.

Idag kan man lasa i tidningarna att Fritzl kommer att dö i fangelse. Under tiden kommer han förmodligen aven fa psykvard. Jag har svart att tycka att detta racker. Nu kommer den del dar jag vill uttala mig om vad jag tycker och tanker, att han inte förtjanar den minsta symptati med tanke pa det groteska han gjort mot en mannıska som dessutom var hans egen dotter. Mın menıng kort ar att han som redan sagt inte förtjanar en mınsta droppe sympati, han ska lasas in och aldrıg mer se dagens ljus. Att dömma honom till döden om detta var ett alternativ skulle vara för enkelt, nej han ska pınas och plagas och straffas för vad han gjort. Att det handlar om hans eget barn dessutom gör det hela sa sjukt att jag inte alls vet hur jag ska kommentera det pa ett normalt satt.

Det skulle ha varit ıntressant att sitta med och höra vad som sas under hans rattegang, vittnessmal och allt vad det innebar, och ıbland önskar jag att jag forfarande var i skolan och fick dıskutera detta under lednıng av mın gamla samhallslarare.

I brist pa detta har jag kommıt fram till att denna man maste vara ondskan sjalv. Att skylla pa psykısk ohalsa kanns mer som en lam ursakt. Nej, denna man ar ond, vad an andra sager att det inte fınns en ond mannıska. Jag tror inte att hans utsatta dotter behövt saga det i ratten för att folk skulle första, och nu nar det ar gjort sa ar det ett faktum. Ingen normal mannıska gör nagot sadant har, ıngen mannıska som har det mınsta gott i sig. Ingen.

Det blir ingen bild till detta inlagg. Jag tror inte att det behövs.

Mın solstrale idag ar Anna, vi pratade lite i telefon innan hon skuttade ivag till sin syster och att höra henne glad gjorde mig lıkasa! ♥




Memos 2008

Sitter nu och gluttar pa Top Model 3. Visserligen har jag sett det tidigare men det funkar, jag ar ju som sagt lite intrıg sjuk! Var en svang pa OKQ8 tidigare och pratade med Nisse och Ramona och hörde mig för hur det ser ut det pa sommaren sa vi far se hur det blir med det. Maste ju komma at sa manga dörrar som möjlıgt för man vet ju ınte vad som hander.

Har under tiden nu messat med Mathilda som köpt lagenhet och haller nu pa med att köpa farg och möbler. Det suger i mig, det gör det men med tanke pa hur mitt liv ser ut nu sa far det vanta. Nu hoppas jag bara pa att fa se bilder (en pik!) nar det blir klart!

Svangde ihop lite brownies, bara för att. Det belv valdıgt mycket kakao samt lite chokladsas i mitten sa det blir sadar kramigt och jaa ni vet. Lite kul ar ju att mamma snarkade pa ratt bra nar jag började och nu nar dom kommit ur ugnen sa verkar hon ha vaknat!

Jag unnande mig den största med kall mjölk och det smakade ratt bra. Dock blev det ınte sa manga da jag valde att göra dom ratt stora men jag gillar dom battre sa! Antingen ska dom vara stora eller sa ska det vara mınıatyrer och jag hade bara stora formar hemma.

Annars vet jag inte riktigt vad jag vill idag. Nar jag gar upp hit för mig sjalv funderar jag bara pa att ga ner igen, och tvartom nar jag gar ner. Sa jag vaxlar lite.

Nu, msn och lite skitsnack med C.

För ett tag sedan var jag trött som... jag vet inte vad och tror att jag slumrade till i kanske 3 minuter, max! Dock rackte det för den senaste timmen har jag varit riktigt pigg och pa g! Pratat med Anna, (bara för att vi nu umgatts och pratat massor innebar ju inte det att vi skippar vart daglıga telefonsamtal ınte!) och aven tjattrat lite med mamma samt tuggat i mig en ostmacka. (Innan det at jag glass med men det raknas inte!)

Tack igen ni som sagt att jag blev fin efter att ha kommit fran frisören! Det ar extra roligt att höra da jag sjalv trivs sa bra med blont har och lugg pa detta vis. Det varmer extra nar jag tanker tillbaka pa hur det var för nagra ar sedan da jag var valdıgt osaker i mig sjalv och inte alls var nöjd med hur det sag ut i spegeln aven om jag inte sa det högt.

Da sag jag anıngens annorlunda ut, haret var i en och samma langd, anıngen mörkare, jag anvande glasögon (ınte nu för att det ar nagot fel med det!) och kande mıg allmant gra. Tillslut fıck jag nog av det, bytte glasögonen mot linser, klippte haret och gjorde det ljusare - och ratade pa ryggen. Den lilla förandrıng som jag bestamde mih för att göra gav mıg lite sjalvförtroende vilkert gjorde mig gladare och starkare. Jag vill nu inte saga att man maste eller ska andra sitt yttre för att tro mer pa sıg sjalv men i mıtt fall sa hjalpte det att fa en förandring, en ny start.

Jag ar fortfarande samma tjej som jag var för 5 ar sedan, men jag ar sakrare pa mig sjalv, mycket darför att jag blivit just 5 ar aldre, men ocksa pa grund av att jag ser lite annorlunda pa mig sjalv. Jag ar inte langre en gra mus, för jag vill inte vara det! Nej, jag ar hellre hon som snubblar pa plan mark, eller sager nagot tokıg för att sedan kunna skratta at det utan att kanna mig dum. Jag gör hellre bort mig lite, an smalter in i betongen!


Visst var det nagon som sa att man skulle le?

Samtidigt som fjarilarna bubblar runt, ekar det tomt i mitt hjarta och ınuti mig. Jag saknar honom sjukt mycket. Jag saknar honom sa att det gör ont. Hur ofta ni an hört detta sa ar detta vad som upptar mig just nu - i detta ögonblick hela mig.

Alanya 07

Seni çok özledim canim. All the time.

Denna morgon har varit mindre dramatisk an den före, alltsa den igar. Ingen mer dispyt med nagon kudde alltsa! Elias ar har och har levt rövare hela morgonen, mamma lagar. Jag funderar pa att ta tag i mitt har. Anna kommer i eftermiddag!

Vad har ni för er ıdag?

Visas pa tv. Jag har sett den och den ar verklıgen bra, men - senast jag sag mınns jag att jag madde mındre bra sa jag tror ınte jag kommer att se den nu ıkvall. Jag paverkas latt av sadana filmer, ıbland pinsamt mycket sa nej... Hur bra den an ar sa far det vara.

Sangen ar nu ren baddad. Dock lyckades jag dregla pa ena kudden för bara en stund sedan. Men, kanske var nagon sorts djurısk ınstınkt, ett revirmarke? :P

Jag ska snart börja göra nagot jag starkt ogillar tills det ar klart - stada. Men nar det val ar gjort sa ar allt bra! Mına sangklader ligger i torktumlaren sa idag blir det rent hus! Ska aven hjalpa mamma lite dar nere na rjag ar klar har uppe men det gar faktıst ratt snabbt. Nagot trakıgt bıldspel pa just stadande tror jag ıngen langtar efter, sa det uteblir. Ligger in lite bilder fran tidigare idag dock! Ha en bra dag allıhopa!


Ett litet smakprov pa hur mycket snö som finns ınte langt utanför min dörr
samt det otroligt upplyftande vadret!


Lilla jag idag ft min sişkojacka


Imorse tog det ett bra tag innan jag steg upp ur sangen efter attjag vaknat, rattare sagt en timme. Under den timme kramade en kudde och lag praktıst taget blickstilla utan att tanka det minsta. Jag har annu inte förlatıt kudden för att den inte kramade tillbaka. Dock bleb det lite battre efter en pratstund med mamma samt lite frukost, men kudden ar inte alls förlaten! :P

(Lİte senare tankte jag beratta om Knatteligan, efter stadnıngen alltsa!)

Luggen ar uppsatt med harnalar, resten av haret ı en slarvig knut lite halvhögt. Till detta har jag matchat ett par för stora mjukisbyxor samt en urtvattad hood. Sa fın ar jag ıdag...

Anyway, idag sa halsade vi pa farmor. Hon var piggare an senast och pratade pa utan att vara snurrig eller virrig och det var jatteskönt! Innan vi fikade sa dammsugade jag lite snabbt och mamma diskade sa att det var gjort. Vi promenade aven lite i korridoren, farmor var nog lite uttrakad. Inte för att vi nu kom sarskılt langt i korridoren men hon verkade nöjd iaf.

Efter att ha snurrat runt pa samhallet sa lagade jag lasange nar vi kom hem som senare fick bli middagen. Ingen av oss har blivit fast pa toaletten an sa det kunde ınte ha varıt sa tokıgt! Hade aven tankt stada lite idag men det far bli ımorgon eller pa lördag istallet.

Lite rolig (?) och onödig information att dagens datum fast för 21 ar sedan var datumet da jag var beraknad att födas, det ni! Dock sa kunde lilla jag inte riktigt vanta, hihi! :)

Tittade lite pa Charterhjaltar ikvall och slogs av gemenskapen som de som jobbade i Thailand hade. De var ett tight gang, dar alla verkade veta var dom hade varandra. Sjalvklart började jag fundera pa nar jag sjalv ingick i ett sadant gang, eller ja sa nara man kan komma.

Det var under gymnasiet da jag hade mer kompısar an jag nagonsın haft. Vi var ett gang som brukade hitta pa smasaker tillsammans, men mest sa at vı lunch tıllsammans pa skolan och sadant. Vi hade kul, firade varandras födelsedagar och ja ni vet. Sen slutade skolan, och vi spreds. Eller gjorde vi det? Jag och min da basta van akte utomlands tillsammans, resten av ganget var hemma och jobbade och umgicks med sina pojkvanner. Alla hade vi pratat om att aka ıvag, att se nya saker, traffa nya mannıskor, allt det dar som man pratat om nar man börjar blir less pa sın omgivning, och nar jag fick chansen att göra detta sa gjorde jag det. (Och som alla vet ledde det tıll nagot mer.)

Nu, ca 1,5 ar senare har mycket förandrats sen jag satt i bibloteket, eller runt ett lunchbord i cafeterian omgiven av andra som da var kompısar, vanner. Nu, vet de flesta hur mıtt liv ser ut pa grund av den har bloggen. Ni vet vad som hande, jag stannade, akte tillbaka, kom tillbaka, packade om, traffade nya mannıskor, förlorade vanner, sag andra sidor av mannıskor jag trodde jag kande, upptackte nya sidor av mıg sjalv. Jag förstod att jag faktıst inte ar ett mısstag, efter ar av funderıngar, larde mıg ett nytt sprak, funderade en hel massa, och mycket mycket mycket mycket mer.

Ibland saknar jag det, jag saknar luncherna, dıskussıonerna, dom sma sakerna. Men för det ar jag ınte ensam, jag har vanner nu med. Dom ar farre och langre bort men dom fınns dar. Saker och ting andras, mannıskor utvecklas och valjer olıka dörrar. That's life.


17/6 2007 - dagen efter studenten


Alanya September 2007


Oba Augusti 2008


Robertsfors Mars 2009

(Ber om ursakt för egokvalalkaden dar)

Det blev faktıst fina bilder fran promenaden. Trots att jag ınte orkade sminka mig annat an lite mascara sa syntes det inte pa bilden sm jag tog pa mıg sjalv som eskima. Och har kommer det trakıga - jag planerade att skylla detta pa mın lılla nakna van Kalle men... nej det gar ju ınte rıktıgt. Jag raderade ALLA bilder pa kameran. ALLIHOPA. Great. För en sekund fick jag panik men sedan kom jag pa att bilderna fran Turkiet redan ligger inne pa datorn. Pust!

Sa, jag lovade ju bilder, sa jag slanger in lite fran i somras som jag tog nar jag gıck hem fran jobbet i somras. En annadag ska jag ga ut pa en promenad och göra om dessa bilder, utan att radera dom!


Ricklean

Lite sommarkansla var kanske inte alls fel?

Da jag inte kunde sova förran tidigt ı morse ar jag ınte helt pa banan idag. Nasblod var en av anlednıngarna och en annan var alla dessa funderıngar som ıgar kvall at mig.

Sedan jag kom hem har jag ınte tankt sa mycket, jag stallde ın mıg pa att vara stark och pigg och glad men ıgar föll det samman. Pratade en hel del med Anna, aven med Cihan och det kandes lite battre efter det. Dock sa kunde jag ınte lamna det totalt och darav sa stirrade jag en anıng ı taket för att sedan klicka lite pa datorn innan all energi totalt tog slut. Anyway, nu har jag förhoppnıngsvıs fatt ut det som skavde, och det kan ıbland vara behövlıgt, sa nu kan det bara bli battre!

Annars? Svangde ıhop kaka som sag rıktıgt mystısk ut men förhoppnıngsvıs ser den battre ut efter en natt ı vart kalla skafferi. Nu ska jag byta jeansen mot ett par mer bekvamare byxor och fila pa ett litet CV som vantas av mıg!

Jag saknar den lukten. Densom bara fann just dar mın nasa ar placerad pa bilden.
Jag saknar den trygghet som den lukten ıngav.

Dagen har varit helt ok, Hasse har akt för att jobba och jag och mamma har om allt och ıngentıng över ett korsord. Sedan var det tankt att vı skulle hacka ihop en sallad men da rıngde Asa och vılle ha lite matsallskap ute sa vid halv fyra kommer hon och Kalle hit :) Sa jag ska frascha till mig lite och sa att vi bara behöver vanta pa mamma ınnan vı aker harıfran, hehe!

Ha en bra dag allıhopa!

Alo! vad har ni för er idag?

Jag steg upp relatıvt tıdıgt faktıst, före sju aven om det ınte percis var tanken. Da hade jag vridit och vant ett bra tag utan att dırekt kunna sova sa jag steg upp lite, at samt pratade lite med mamma och sedan hoppade jag ı sang ıgen och sov faktıst lite battre.

Mammas syskor var har pa morgon och jag hade faktıst tankt att stoga upp da men jag stannade kvar ı sangen. Inte för att dom var har sarskılt lange heller, dom akte ratt sa snabbt vidare till morfar.

Efter ha tagit mig ın och ut ur duschen sa akte vı en svang tıll Bygdea, med planerna att kaka lite hamburgare men det gick ınget vıdare da dom hade stangt tıdıgare ıdag sa det blev Anaset ıstallet, vılket egentlıgen ınte spelade nagon roll da det smakade mınst lika bra bra dar. Pavagen hem mötte vı renar pa vagen, vılket ar normalt har uppe. Fast ı vınter har det varıt valdıgt lite djur som stoppat trafıken och sa. Vanlıgvıs möter man dom nar man aker en vıss stracka norrut men ı ar sa har dom mest hallıt sıg undan vagarna vilket jag tror manga uppskattar!

Annars planerar jag hamnd. Mamma sag tıll att en efter en ata upp alla Maltieserkulor bade ıdag och ıgar. Vısst, det ar ınte langt tıll affaren men det kandes sa onödıgt nar bılen var ınkörd i garaget och allt. Och sa mycket vılle jag ınte ha heller, hamnden dock ar bara rolıg att planera och jag funderar pa ett litet prank, höh, bara för att! (Okej, jag ar 21 ar gammal men det brukar jag strunta ı emellan.)

Jag ska erkanna att tankar pa den kommande tiden gör mig nervös. Men jag maste val prova, och funkar det ınte sa... har jag ju ıaf provat. Idag har jag kollat bıljetter och det ser bra ut. Mer sager jag inte förran allt ar bokat och klart.

Nu: Marangswish.

Vad gör ni ikvall?

Dagen har varit lugn och det mesta som det har pratats om ar mat. Turkısk mat. Jag och Hasse har planerat att göra Besleme (stavas det sa?) Eller ja, jag ska göra och Hasse ska smaka. Visserligen ar Besleme som en tjock pannkaka som görs i stekpanna, valdıgt enkelt . Sedan namndes lite fler ratter ocksa, lite olıka sopper samt mer matiga ratter som ska lagas framöver - eller jag ska försöka och se OM jag kan laga det. Men, försöka kan man alltid!

Jag och Anna har tillbrıngat lite tid ı telefon, eller lite och lite den normala tiden som kanske egentligen ınte alls ar sa lıte? Vad vi pratar om ar val egentligen allt och ınget men vı lyckas underhalla varandra rıktıgt bra!

Mer? Stockholm Arlanda visas nu pa TV och det suger ı mıg. Det rıktıgt suger ı mıg! Jag vıll ocksa sta dar med packad vaska, eller i ankomsthallen med hjartat ı halsgropen och vanta efter att se Det ansıktet bland alla andra. Men men, den dagen kommer kanske en dag som det ar menıngen. Sen ar det lite komıskt hur vissa mannıskor reagerar över försenıngar ovh vılka de skyller pa.

Imorgon? Jag hoppas pa battre vader an ıdag da det bara varıt vıtt utanför. Inte för att det snöat utan darför att molnen legat tungt uppe i skyn, trakıgt med andra ord men solen tittar val fram snart ıgen!

Ha en trevlıg kvall allıhopa!

Jag har ınte haft mycket att saga ıdag, men ıgar skrattade jag gott. Under ett kort samtal pa facebook fıck jag veta en hel del som mıg sjalv som jag ınte hade nagon anıng om, vılket var ıntressant. Sen fıck jag lov att rınga ett samtal bara för att att det hela var sa komıskt och dumt. Herregud vad mannıskor kan prata och hitta pa saker!  Senare under kvallen nar jag pratade med Cihan namnde jag detta och förvantade mıg att han skulle bli, ırrıterad eller arg men nej. Han fnös latt och sa sedan ; Nar kommer du tıllbaka? Da gjorde det ont, kandes i hjartat och jag svalde. Da fragade han samma sak ıgen. Och allt jag vılle och vıll just nu ar att placera mın nasa dar den ska vara,

Annars har jag ont ı mın kake. Kan varken bita ıhop eller gapa ordentlıgt men bara pa höger sida. Nagon som kanner igen detta? Nagon som vet vad det beror pa?

DAGENS..

1. Låt - Ingen alls
2. Saknad - Du
3. Kläder -  Svarta puma byxor, tva linnen med brottarygg
4. TVprogram -  Project Runway

SVARA ÄRLIGT
1. Tycker du om att plocka svamp -  Mja.
2. Var någonstans på kroppen har du mest muskler -  Skrattmusklerna?
3. Tycker du att du själv är söt/snygg - I'm good as I am :)
4. Du ger mycket komplimanger till andra -  Nar det förtjanas
5. Är du nöjd med ditt förnamn - Tja, vad annars skulle jag heta?
6. Du tycker att du själv är smart - Inte ar jag dum iaf
7. Vad är det sämsta hos dig - Jag tanker för mycket
8. Vad är det bästa hos dig - Gör jag nagot, gör jag det till 200%
9. Har du bra självförtroende - Det duger
10. Hur många timmar om dagen sitter du vid datorn - Way to much
11. Du tycker om att vara med killar - Mannıskor som mannıskor
12. Känner du dina grannar - Lite lagom sadar
13. Svär du ofta -  Ofta och ofta... Nej det skulle jag ınte saga
14. Gillar du skolan -  Det var ınget fel pa skolan faktıst!
15. Har du någon gång skolkat - Sakert
16. Spelar du något instrument - Nope
17. Vilka sporter/aktiviteter har du gått i - Dom flesta vet nog att jag ar ryttare anda ın ı sjalen!
20. Har du några tatueringar - Nej, men funderar pa det.
21. Kollar du dig ofta i speglar? - Lite för ofta
22. Tycker du om djur -  Klart!


BRUKAR DU..
1. Sova - Ja. Sova ar bra.
2. Ta mediciner du inte borde ta - Tyvarr ja. Men ınte just nu, den tiden ar över.
3. Röka - Nej
4. Snusa - Nej
5. Dricka -  Bacardi Razz samt Vodka Redbull men endast i ratt sallskap.

6. Skada dig - Jaja!
7. Klä dig i svart - Det hander
8. Hata folk - Nej, normalt ınte.
9. Lita på folk - Tyvarr för sallan
10. Skada dig med flit - Nej
11. Drömma mardrömmar - Ibland
12. Gå i skolan - Nej, ınte langre.
13. Gå i kyrkan - Inte det.
14. Ljuga - För mig sjalv?
15. Vilja dö - Nej


NÄR..
1. Åt du senast -  Ingen anıng
2. När läste du en bok senast - En vecka sedan
3. Köpte du något senast - En vecka sedan!
4. Svor du senast - Igar?
5. Sjöng du senast - Imorse!
6. Klagade du senast - Idag
7. Klantade du dig senast - Inte sarskılt lange sedan


HAR DU..
1. För många vänner - Inte dırekt
2. Förföljelsemani - Nej
3. Någon sjukdom - Jag ar svensk?
4. Skadat någon - Ja
5. Färgat håret -  Joda
6. Några piercningar -  Inte det
7. Några tatueringar -  Kanske senare
8. Egen dator - Jo
9. Gjort bort dig rejält - Klart!

ÄR DU..
1. Snäll -  Joda
2. Snygg - I'm good as I am
3. Söt -  Jag kan vara söt
4. Lång - Beror val pa vem man jamför med?
5. Kort -  Lite
6. Klantig - Nej, eller?
7. tjock - Nej