Could have been better

Ær førskyld som ett marsvin tuggar morøtter. I hate it. Jag ær inte gjord før att vara sjuk! Att jag stoppat i mig 3 olika tabletter mot huvudværk, feber och mer dær till gør inget bættre direkt, før nu gør magen ont med. Nej, nog med klagan! 

Snackade længe med Fanny igår via msn. Riktigt længe, om det mesta och helt pløtsligt var man inte ensam om att kænna vissa saker. Nattliga samtal måste vara dom som ær bæst, helt enkelt. Vi har væl aldrig riktigt snackat så tidigre men jag antar att det bara klickar ibland. Hursomhelst, det ær bara tacka och ta emot. Annars så blev det en ridtur och 6 timmars jobb idag. Det gick helt ok æven om jag ville trycka på paus några gånger. Ibland pratar folk helt enkelt før mycket, på vældigt kort tid. Och nær språket knappt ær møjligt att førstå ær det ænnu værre. 

Kom hem før en stund sedan och har sedan dess (på vældigt kort tid) fått en hel høg med sms från Cihan. Han måste kænna på sig att jag inte ær i form. Eller så ær det kanske så att han saknar mig lika mycket som jag saknar honom. Det gør allvarligt plågsamt ont (klagan igen, førlåt) att sakna honom, och det gør jag, hela tiden. Varfør kan han bara inte vara hær, med mig?

 


I miss you


Fredag?

Jag tror att det ær fredag idag, men jag ær långt ifrån sæker. Men jo, fredag ær det nog. Det børjar faktisr bli mindre kallt, men snøn ligger kvar. Idag kom vi oss faktist upp i sadlarna igen. Det var hærligt men under galoppturen tror jag att det tog fyr i i min næsa. Apollo var rætt bekvæm och førstod inte direkt varfør han skulle røra på sig.

Annars ordnade vi lite bilder och film på LaVie som ær till salu. Før att inte ha blivit ridd på ett tag så såg h fin ut. (Længre ner kan ni se filmen.) Førsøkte att døda min førkylning med solarium och tog fyr en gång till. Men jag tror mitt vinterbleka fjes fick lite færg. Och hoppas på att slippa vara mer sjuk. Vad sker hos er?

 

 



Hær ær LaVie och Linda, idag.


Intresseklubben antecknar

Det sker inte mycket i min lilla værld. Førutom att en flunsan kryper nærmare har jag och sandra varit på tur med Chila, vi køpte glass før øver hundra kronor, och gick sedan hem igen. Jag kan inte påstå att jag ær særskilt hungrig nu, nej. 

Det snøar onødigt mycket annars och that's it. Jag funderar allvarligt på att flytta, igen. Jag borde væl erkænna - jag valde fel land.


Blåslagen och kall :(

Det ær svinkallt, bara så ni vet. Vattnet fryser i omgångar i stallet och det faktum att isen ligger som en våt glasskiva gør ingenting bættre. Idag har jag lyckats att bara tappa fotfæsten EN gång. Duktigt værre! 

Men andra ord så har vi bara mockat idag, ordnat vatten och mat. Det ær inte møjligt att rida, det bara går inte. Det ær knappt møjligt att ta sig någonstans så jag går inte ut om jag inte behøver trots skinande sol (det ser fint och hærligt ut från insidan men nær man væl kommer ut så tar man sig ingen vart, knappt ut ur huset.) 

Då det ær sportlov, eller vinterferie som de sæger hær i norge ær alla barn hemma, plus några till. Men andra ord ær det full rulle hær, men tur som ær har vi bara snælla barn så det ær inga problem! :) Hunden ær førnøjd och fiser i alla rættningar, gærna såpass mycket att vi blir gasførgiftade och sedan sker inte mycket mer! Jag letar efter lite biljetter, kollar datum och gæspar, that's it!

 

 


Flipp dærimot har børjat læsa (æta?) tidningen, det ær mer æn vad jag gør...


You only die once.

Praktist taget hela dagen har jag førskt klæmma ut ett blogginlægg. Skrivit, raderat, stængt ner och øppnat igen. Samtidigt var det længe sedan jag pratade så mycket i telefon. Och om just det. Just nu så tror jag hela min insida betyr av sylta, men det spritter i mig och jag har ingen direkt ro. Ærligt, så funderar jag på att spy. 

Det går bra, trots allt. Det har varit hundra gånger værre, men minnet av det hela svider såklart. Men kanske att det førsvinner, bleknar om jag bara gør det hær, om jag klarar av det.


jag vill!

Faktist så har inte taket ramlat ner i huvudet på mig, tummen upp! Om en liten stund ska jag klæ på mig och gå till jobbet, eller halka till jobbet. Jag ska vara ærlig och sæga att man mest glider fram helt ofrivilligt! iaf så har jag letat biljetter hit och dit nu, en syssla jag rætt ofta håller på med och nu så har jag hittat en hel del bra! Faktist kan jag ta mig till Istanbul flr 1600 kr tur retur (till oslo såklart) och hur fint låter inte det?

Visserligen ær jag ute i god tid nu, men det brukar ju løna sig. Om allt går som planerat kænns det som att jag køper dem biljetterna. Det skulle vara rætt fint faktist. Att bara ha dom, och kunna rækna dagar. Typ.

kötu gün.

Det ær ca 19 grader varmt i trabzon. Det duger gott før mig. Speciellt en dag som denna nær ingeting går som det ska. Det ser if ut som det inte kan bli værre, OCH det ær ju något...

Varför du inte gå ut?

En stund innan jag læmnade jobbet så snackades det lite om vad som skulle ske ikvæll. Grabbarna (gubbarna) skulle ut læt det som och den  nyaste av  dom, han som børjade efter mig, frågade varfør aldrig jag var ute på fest på en blandning av svenska och norska med en helt annan grammatik. 

Faktist får jag inte ut så mycket att gå ut och spenderar pengar på intræde, alkohol och nattmat. Dessutom så spyr jag nær folk praktist taget slickar mig i ansiktet samt diskuterar vem som skall sitta bredvid mig eller vem som ska betala det jag egentlig inte alls vill dricka. (Det låter kanske sjælvsækert, bimboaktigt men ja så var det sist och nej det var inte trevligt alls.) Sedan ær det allt skvaller som jag helst håller mig undan. Går man ut och håller sig till cola har man såklart vart dritings, sækert nog hånglat upp minst 3 olika killar och føljt med en av dom hem. (Min stil, inte sant?)

MEN, det ær heller inte rætt att man som jag væljer att inte alls gå ut. Nej, då ær tycker man tydligen att man ær bættre æn alla andra, enligt bygden eller ja... glappkæftarna. Varfør kan inte folk bara skøta sitt eget? Och skita i vad andra gør så længe inte berør en sjælv? Och varfør ær det så svårt att sæga det man hørt, tror man sett, eller undrar øver straight to my face? Nej tack, jag stannar hellre hemma. Vill man då tro att det ær dærfør att jag respekterar min pojkvæn (vilket jag gør men inte gør det någon skillnad om jag går ut eller inte) eller om det ær dærfør att jag anser mig vara bættre æn de som gør motsatt. Nej, vad sægs om att rydda upp hemma innan man børjar rota till det hos alla andra?

 

Jag och Sinem nyår 0910.


Lørdag

Uff. Det ær kallt idag. Det ogillas, speciellt då vattnet frusit i stallet. Nåja, sakta men sækert kom det tillbaka under tiden jag mockade men likvæl. Med andra ord, det ær bættre med sommar!

Nu sker inte så mycket, jag ska stæda lite, sedan børjar jag jobba kl 16. Så under mellantiden så planerar jag att tina upp, och kanske kunnde røra normalt på fingrarna. Vad sker hos er idag?


Hayat bir sır olduğunu

-yabancı arkadaşına, sevgili, sevgili arkadaşı gelen yabancı tarafından yine-

Varmt-i-arslet-knappen.

Jag ær inte så mycket før stå upp komiker men just denna, det ær minnen det. Och jag kan inte annat æn att hålla med, varmt-i-arslet-knappen, den ær fin den!

 

 


Om jag kanske skulle sluta äta hela tiden?

Jag æter konstant. Och jag ær seriøs. Idag har jag hunnit æta...4 gånger. Allt från grøt till chokladkaka till makaroner och mer. Plus en massa halstabletter - bara før att. Varfør? Jag har mina teorier, delvis før att jag ær inne i en sådan period. Stress, ær nog den størsta faktorn. Att tugga liksom gør det bættre før en liten stund. Ikvæll har jag laddat upp med druvor, tænkte det var nyttigare æn chokladen i skafferiet (bortgømd under det jag inte tycker om så jag ska avskræckas om jag kommer på att hitta den.)

Har pratat med annalove på telefon i sækert en timme. Det var ett tag sedan vi hørdes via telefon och nu sa jag åt henne att skaffa skype. Det blir enklare, læs billigare så. Då får hon æven se nær jag trycker i mig allt jag kan finna. Den ni! Jag blev iaf otroligt glad nær hon ringde, det var lite otippat. En fin surprise! <3

Annars har dagen varit ganska tråkig. Jag tog en promenad med Chibis ner till centrum och handlade lite och tog lite sol. Kanske ser jag ut lite mer som en mænniska med lite færg i fejset, faktist ær mindre halt nu æn det var tidigare så nu pudel! Nu kan du komma och mopsa upp dig!

 

 


Chila - foto av Audil Tjugen


Torsdag.

Gooooood morning (vieeetnam?)

 

Har just fått i mig frukost, duktigt værre. Sent kanske men jag valde att kæka efter jag kom från stallet, så tro inte att jag legat i sængen tills nu! 

Påtal om stallet - har jag sagt att jag ælskar hæstar? Speciellt nær de bestæmmer sig att springa upp før en isig trapp før att sedan drusa runt ridhuset som idioter? Som tur ær, kom en av dom på att han inte fått frukost och gav sig rætt snart vilket ledde till en kedje reaktion. Typiskt ær det också att det ska ske nær man ær sjælv, varfør liksom? Och hur kan en ponny komma på att sticka upp før en trapp (okej det var inte førsta gången) nær det ær en massa mat bara några meter bort. *suck*

Sjælvklart har jag lyckats stå på næsa några gånger med, men det ær bara normalt. Mina ben passar helt enkelt inte att vara oblåa. Det blir spænnande att se hur jag ska ta mig till jobbet med 2 vurpor i kropppen, innan kl 10 på morgonen. Annars ær det 4 dagar kvar till att Linda kommer hem. Det blir inte helt fel det :)


22 jordsnurr.

22 år tidigare var jag gul och skrek sækert som en liten råtta. Ska erkænna att jag ær glad att jag inte ær gul længre, men jag skulle gærna var liten igen, iaf en stund.  Hursomhelst. Happy b-day to me. En fråga bara, hur ska jag fira?

 


Februari 2009


Februari 2010


...

 

 

Jag har bosatt mig på badrummet. Lite halvt. Lyset slækt, extra varmt vatten. men ærligt talat kænns ingen skillnad. Aouch.


Sommar nu på sekunden, tack!

Jag lyckades få hela 3, 5 timma sømn natten till idag. Inte ens att rækna plankorna i taket och tappa bort sig flera gånger hjælpte. Men men, trots detta ær jag varken trøtt eller sliten. Jag steg till och med upp føre 8 och åt frukost, sug på den!

Det går snabbt i stallet, næstan før snabbt. Men, då mockar jag ju bara, flisar och fodrar. Det ær væl mening att det SKA gå snabbt. Alinas, en av ponnierna, tæcke hade en mærklig kombination av spænnen idag. Tur att hon ær snæll, før annars vet jag inte om det dær tæcket hade varit annat æn i små bitar i nulæget. Innan jag promenerade ner backen før att møta upp skjutsen hem kunde jag inte låta bli att bara stanna av en minut och se på hæstarna. Trots att alla har fri tillgång och gott med mat var det næstan ingen som åt, istællet stod de i solen, med halvslutna øgon och verkade bara ha det bra. Okej, Apollo åt såklart. Men Apollo äter væl alltid?

Lindas mor har varit hær en snabbis och hæmtat Sandra før pannkakelunch/middag, så det sker inte allt før mycket. Jag tænkte gå ut en tur men jag vet faktist inte med tanke på hur det slutade igår. Det spelar ingen roll vad før skor jag tar på føtterna, det ær extremt halt likavæl och om det så mycket kommer en vindpust ligger jag med trynet nere i backen. Gott, eller inte. Med andra ord ær jag less på vinter, is och snø. Bara vi kan skippa perioden mellan just frusen backe och torr backe tar jag sommar nu, på sekunden.


Freedom Writers

Jag vet inte hur många gånger jag hamnat mitt i, i  børjan eller i slutet på Freedom writers. Det ær en gammal film, men æmnet blir aldrig torrt. Go Hillary, go.

Jag ær osæker om jag ær trøtt, pausad eller vad jag nu ær. Det ær okej att vara ensam med hunden, men det ær aningens tyst. Jag pratar dock med henne istællet før mig sjælv. What to do? Det snurrar lite i huvudet på mig, jag mærker hur beroende jag ær av att prata nær jag blir sjælv, æven om det handlar om ingenting. Æven om det handlar om morgondagens middagsplaner eller hur stor hunden blivit. Utan detta ekar min egen røst lite før mycket i mitt eget huvud.

Det sker som vanligt ingenting på facebook. Hunden fiser i sin sømn och drogar mig med essansen *host*. Ibland ær livet bara underbart, inte sant ;)


I don't want no pie if I have to cry.


Vad var det jag sa?

Jo, att jag skulle ut och riskera livet. Min och Chilas tur till Kiwi och tillbaka slutade med lite blod, och blåmærken. Såklart så stod en bjæffande nyvaskad liten pudel och bjæffade framfør oss nær just då vi passerade Eides mest glashala flæck. Visst var det sandat, med den grova typen men det gjorde nog bara saken værre.

Chila ær snæll, men har nog åsna i slækten. Och det faktum att hon bara ær valp ænnu gør att hon inte alltid kan bestæmma sig vem hon skall lyssna på, mig, eller instinkterna som idag førmodligen sa "smaka på pudel" "eller lek med pudel" eller "spring till pudel". Instinkterna vann tills hon upptæckte att jag inte stod på føtterna længre.

Jag svor. Såg mig såklart omkring och undrade hur många som såg mig. Svor igen. Och gick vidare. Nu svider knæt lite væl mycket. Dumma is. Dumma grus. Dumma hund.


Och nu?

Klockan ær bara 12 och jag vet inte riktigt vad jag skall gøra med resten av dagen. Eller, jo lite vet jag. Jag ska riskera livet ut på tur med Chila, inte før att hon ær farlig på något vis men det ær glashalt ute. Och då menar jag det ordagrant. Har faktist trots min ensamhet fått i mig mat, vilket før det mesta ær rætt sællsynt nær jag ær sjælv. Men kanske håller jag på att bli vuxen?

Har i nu 2 veckor væntat på brev från skattetaten men det kommer aldrig verkar det som. Hur lång tid kan det ta? Bara ge mig ett norskt personnummer, ændra min adress och skicka uppgifterna! I sådana hær fall uppskattar jag turkiet -  det går fortare. Visserligen får man betala før det men det ær næstan så att jag gør det hellre æn att vænta. Till exempel - før att få nytt pass i sverige/norge får man vænta sådær 2, 3 veckor. Dagen efter att vi læmnat in alla papper kunde vi hæmta ut Cihans pass då jag var dær senast. Dumt. Kan dom inte fatta att jag ær less på att vænta?

Om 2 dagar blir jag btw 22 år gammal. Jag vet inte annat æn att jag ska jobba. Och formodligen æta grøt. Kul kul, men ærligt talat så bryr jag mig inte. Fødelsedagar i alla æra, men det ær roligarer nær det ær någon annans. Kanske jag lyxar till det och tar lite sol.

 

Cihan fødelsedagstårta før lite mer æn en månad sedan. I picked it, of course.


Tillbaka.

Jag har varit død en tid, en rætt så lång tid inom bloggværlden. Varfør? Hel pløtsligt så førsvann min lust och mitt behov att blogga før att vara ærlig. Jag ær fortsatt i Norge, och det har væl mer och mer blivit som mitt hem. Ja, faktist har det blivit hemma.

 

Vad annars ær nytt? Sedan sist, haer jag hunnit med 2 turer ner till Cihan (yes, we're still going strong) och faktum ær att snart har vi varit tillsammans i 2,5 år.  Hjelp liksom, inte trodde jag det nær han sprang efter mig som en idiot i alanya och jag bara vænde ryggen till... Stackare liksom. Vi har hunnit med en tur till Kemer, dær C førstod varfør jag red, med kommentaren "oh shit." Hade mitt livs nyårsfirande 0910, æven om det slutade med att jag somnade med næsan tryckt mot Cihans ben uppe på en høgtalare mitt under efterfesten. Dær i mellan har jag ridit en massa hær, på de flesta hæstarna, jobbat och svurit åt turkar samt lært mig en hel del om mænniskor, OCH haft den bæsta julen på længe.

 


Kemer                  Trabzon

Och ja, min lilla Flipp væxer så det knakar. Och hon tycker om sin moster. Faktum att så fort hon såg mig, før allra førsta gången skulle hon vara med mig. Om det ær likheten mellan mig och Hanna hon ser, eller att det helt enkelt bara vars å vet jag inte.

 

Før tillfællet ær jag ensam hemma. Linda semestrar i Egypten, kidsen ær på annan plats och hunden sover. Och jag... ja vad gør jag?

 

 


RSS 2.0