Hemma

Jag vet inte när jag sist var vaken såhär tidigt. Vädret är grått, morgontrafiken aningens för busy för trötta mig. Gårkvällen kantades av förseningar och problem, avsked och en hel massa mat som jag tydligen behövde. Ngt som kanske stämde för jag är vrålhungrig nu. Att fråga hur det är, ja vad ska jag säga?

DET ÄR HELT FANTASTISK FÖR JAG ÄR KVAR MED CIHAN.

Japp. Med alla förseningar skulle jag förmodligen blivit fast i ankara, eller missat planet till molde. Vi sprang mellan kontor, biljettluckor och incheckning som galningar, men då vi hörde att man letade hotell åt halva flyget jag skulle vara med på checkade Cihan ut min väska och svor leende och skrattande. Resten av kvällen så var det en del frågande blickar, Cihan undrade vad tusan jag gjorde i hans hem, för att sedan, praktist taget somna på mig.

Om det var slumpen, ödet eller någon gud som orsakade det här - TACK.

Visiting Atatürk



Kommentarer
Postat av: Laura

Jag tror starkt på ÖDET! Så flyget var alltså inställt? När åker du nu då?

2010-09-16 @ 20:51:02
URL: http://papatya.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0